Norrbottens Järnvägsmuseum - Malmbanans Vänner
Arkivet - malmvagn.se
 
Hem nbjvm.se
Hem malmvagn.se
Hem arkiv
Logga in/ut

Sökning
Särtryck m m
SJ Handböcker
  SJH
    SJH 455.1
      Reläer
SJ Föreskrifter
SJ ellok Oa
Blandat
Bibliotek
MBV slopade fordon
Branden i Karlshäll

SJH 455.1 Re - RELÄER

INNEHÅLL


11. BESKRIVNINGAR

Re 11.1 Nollspänningsrelä typ RBV 14, 11.2

I lokens manöversystem ingår ett flertal reläer av olika typer och med skilda arbetsuppgifter. Med avseende på arbetsuppgifterna förekommer således reläer för

  1. a övervakning
    Nollspänningsrelä, utgångsrelä, förreglingsrelä, över­strömsrelä och jordfelsrelä
  2. b manövrering
    Manövermotorrelä, återgångsrelä, frånslagningsrelä m fl
  3. c indikering Indikeringsrelä

Med undantag för termiska överströmsreläer manövreras samtliga reläer elmagnetiskt med lik- eller växelström. I det följande behandlas de relätyper, som är vanligast förekommande samt sådana reläer, vars konstruktion vä­sentligt avviker från den normala.

Beträffande reläernas strömkretsar hänvisas till krets­schema för resp loktyp.

Reläer för övervakning
Nollspänningsreläer

Se fig Re 11.1-4

Nollspänningsrelä förekommer på samtliga i handboken beskrivna loktyper utom Hg och har till uppgift att direkt eller indirekt bryta manöverströmkretsarna för transformator- eller motorkontaktorerna när loket blir spänningslöst. På D-loket bryter nollspänningsrelät den nämnda strömkretsen även när säkerhetsknappen släp­pes samt förhindrar att kretsen åter slutes förrän regler­valsen återförts till noll- eller halvläget. På Da-, F- och Ma-lok tjänstgör nollspänningsrelät, typ RBV 46, även som belysningsrelä och kopplar vid tillslagning om från likström till växelström för en viss del av lokets belys­ning. På D- och Hg-lok utföres denna omkoppling av ett särskilt relä, typ RBV 5, vars konstruktion i stort över­ensstämmer med typ RBV 14.

Re 11.3Nollspänningsrelä typ RBV 46, 11.4

Reläts manöverspole 1, fig Re 11.2 och 4, matas med växelström från huvudtransformatorns hjälpeffektuttag. Den fasta järnkärnan 2 och ankaret 3 är därför lamellerade och försedda med kompensationsbleck. Se Ko 11, "Typ ABV 1200". Vid reläts frånslagning erhålles åter­ställningskraften från fjädern 5.­

Re 11.5 Utgångsrelä typ RBL 62, 11.6
Utgångsrelä

Se fig Re 11.5 och 6.

Relät förekommer bl a på Da-lok och övervakar att vissa apparater intar rätt utgångsläge före påbörjad manövrering av loket. Elmagneten är utförd för lik­ström och består av manöverspolen 1, den fasta järn­kärnan 2 och ankaret 3. Kontaktparterna 4 är monte­rade mellan två isolerstycken 5, vilka är förbundna med ankaret via styrningarna 6 och fästbrickan 7.

När relät slår till bryter kontakten för uttagen 8 och 9 och sluter kontakten för uttagen 10 och 11.

Förreglingsrelä
Re 11.7 Förreglingsrelä RBL 58, 11.8

På Da-lok är transformatorkontaktorernas tillslagnings­kretsar kopplade över ett förreglingsrelä. Tillslagnings­kretsen för relät är förreglad över FB-kopplaren och motorventilatormotorns kontaktor, varigenom relät övervakar att FB-kopplaren har intagit önskat ändläge och att motorventilatorkontaktorn har slagit till innan transformatorkontaktorerna kan inkopplas. Elmagneten är utförd för likström och består av man­överspolen 1, järnkärnan 2 och ankaret 3. Ankaret är utformat till en arm 4, på vilken fästplåten för kam­marna 5 är monterad. Återställningskraften erhålles från fjädern 7. Kontaktanordningen består av ett antal kam­ställare 6. Se Ko 11, "Typ EJC 1100".

Överströmsreläer

Dessa reläer förekommer i ett flertal olika typer och är inkopplade i 15 kV-, traktionsmotor-, tågvärme-, diffe­rentialskydds- och hjälpmotorkretsarna.

Relät övervakar-att strömstyrkan i kretsen ej överstiger ett fastställt värde. Överströmsrelät för tågvärme fun­gerar även som jordfelsrelä för de apparater, som är an­slutna till samma transformatorlindning som tågvärme­uttagen. På uppsidereglerade lok, där traktionsmoto­rerna matas från en separat sekundärlindning, finns ett särskilt jordfelsrelä för traktionsmotorkretsarna. Över­strömsreläerna för traktionsmotorer, tågvärme och diffe­rentialskydd matas av strömtransformatorer medan de övriga är direkt inkopplade i de strömkretsar de skall övervaka.

Justering av reläernas till- eller frånslagning skall nor­malt ej utföras vid dvst. Justeringen får ej ske enbart genom inställning av önskad strömstyrka på reläts skala utan skall utföras i provbänk där belastningsströmmen noggrant kan avläsas. Beträffande reläernas inställnings­värden hänvisas till lista Mbre L-5034 och 4 ME-15034. Den senare avser hjälpmotorernas överströmsreläer.

Typ RDM
Re 11.9 Overströmsrelä typ RDM

Relät är monterat på en isolator. Manöverspolen 1 är inkopplad i 15 kV-kretsen med anslutningarna 2 och 3.

Rörelsen på ankaret 4 överföres till den isolerande från­slagningsstången 5, som i nedre änden är försedd med kon­taktbrickan 6. Dragkraften hos fjädrarna 7 och 8 på­verkar ankaret, så att strömmen genom spolen måste uppgå till ett visst värde för att dessa krafter skall övervinnas. Dragkraften hos fjädern 7 kan regleras med ställskruven 9, så att olika värden kan erhållas på den lägsta ström, vid vilken relät skall fungera. En visare på armen 10 anger på skalan 11 den ungefärliga ström­styrkan, som relät är inställt för. Luftgapet mellan an­karet och kärnan kan regleras med ställskruven 12.

När strömstyrkan genom spolen uppgår till det inställda värdet attraheras ankaret och kontaktbrickan 6 sluter en frånslagningskrets till huvudbrytaren.

Typ RBV 19
Re 11.10 Överströmsrelä typ RBV 19 A, Re 11.11 Överströmsrelä
 typ RBV 19, Re 11.12 Överströmsrelä typ RBV 19 E

Relät förekommer på flertalet loktyper som överströms­relä för traktionsmotorer och tågvärme samt som jord­felsrelä på F- och Ma-lok. Förutom i de fall då relät fungerar enbart som jordfelsrelä sker matningen från en strömtransformator, som är inkopplad i traktions­motor- resp tågvärmekretsen. När primärströmmen överstiger den maximalt tillåtna är sekundärströmmen från strömtransformatorn så stor, att relät kan slå ifrån huvudbrytaren (Da-, F-, Ma-lok) eller bryta kretsen för transformator- resp motorkontaktorer (D-, Hg-lok). Elmagneten består av manöverspolen 1, den fasta lamel­lerade järnkärnan 2 och ankaret 3. Dragkrafterna hos fjädrarna 4 och 5 påverkar ankaret, så att strömmen genom spolen måste uppgå till ett visst värde för att fjäderkrafterna skall övervinnas. Fjädrarnas inspänning kan regleras med skruven 6 och muttern 7. Fjäderfästet 8 är försett med en visare, som på skalan 9 anger den ungefärliga strömstyrkan som relät är inställt för.

En del av dessa reläer (typ RBV 19 A, fig Re 11.10), har spärrad återgång. En fjäderbelastad spärr 10 pressas: in i hålet 11 då armen nått tillslaget läge. Relät åter-­ställes för hand genom att knappen drages ut.

Typ RBV 19 E, fig Re 11.12, har i stället för spärr­anordningen en indikeringsanordning. Vid tillslagning faller armen 12 ned och det röda fältet på armens yttre ände frilägges. Armen återställes för hand.

Re 11.13 Termiskt överströmsrelä typ RW special. Tre reläer är monterade
på en platta av bakelit, Re 11.14 Termiskt överströmsrelä typ RW special
Typ RW special

Se fig Re 11.13 och 14.

Hjälpmotorerna på D-, F- och Hg-lok skyddas av ter­miska överströmsreläer, vilka bryter manöverströmmen till resp motorkontaktor vid en viss tids överbelastning. av motorn.

Relät är inkopplat i motorströmkretsen med anslutning­arna 1 och 2. Strömmen ledes genom de i förhållande till varandra parallellkopplade elementet 3, shunten 4 och spiralmotstånden 5. Resistanserna hos shunten och spiralmotstånden är så avpassade, att strömmen genom elementet ej överstiger 4 A vid normal storlek på motor­strömmen. Motorns märkström är avgörande för hur många spiralmotstånd relät skall vara försett med.

Den termiska frånslagningsanordningen består av me­tallbandet 6 och spärren 7. Bandet är draget över rullen 8 och låst vid denna med hjälp av klämbrickan 9 och muttrarna 10. Spärren är fast förenad med rullen. Fjä­dern 11 påverkar rullen med en nedåtriktad kraft via hävarmen 12. När motorströmmen överstiger den nor­mala genomflytes även elementet av en större ström än normalt. Det alstrade värmet i elementet överföres till metallbandet som därvid förlänges. Vid förläng­ningen vrider sig rullen 8 och spärren föres ut från kontaktarmen 13. Denna vrides moturs av fjädern 14, varvid förbindelsen över kontakterna brytes. När ele­mentet och metallbandet svalnat kan relät återställas genom att knappen 15 tryckes in. Enär metallbandet har en viss värmekapacitet, hinner relät ej slå ifrån vid kort­variga överbelastningar, som t ex är fallet då motorn startas.

Grovjustering av reläts frånslagningsanordning sker genom att muttrarna 10 lossas och spärren 7 föres till önskat läge under kontaktarmen 13. Efter låsning av bandet utföres finjustering med skruvarna 16. Vid rätt justerat spärrläge skall kontaktarmen ligga an mot ca halva ändytan av spärren. Spärren 7 får ej bockas.

Typ RBV 49

Se fig Re 11.15 och 16

På Da- och Ma-lok skyddas hjälpmotorerna av elmag­netiska överströmsreläer, vilka bryter manöverströmmen till motorkontaktorn när strömmen till motorn överstiger det tillåtna värdet. Oljepumpmotorn på Da-lok saknar motorkontaktor, varför överströmsrelät för denna mo­tor vid överström sluter en frånslagningskrets till huvud­brytaren. Reläts manöverspole 3 är inkopplad i motor­strömkretsen med anslutningarna 1 och 2. Elmagnetens fasta järnkärna 4 är lamellerad. Ankaret 5 är förenat med bladfjädern 6, som i frånläge spärrar kontaktdonet 7. Kontaktdonet är försett med kontaktstycket 8, som i frånläge sluter manöverströmkretsen över kontaktpar­terna 9. Vid överström attraheras ankaret och fjädern föres ut från kontaktdonet. Detta faller då nedåt av egen tyngd, varvid förbindelsen mellan kontaktparterna 9 brytes. När strömmen genom spolen upphör återgår ankaret medan kontaktdonet blir kvar i sitt nedre läge. Kontaktdonet återställes genom intryckning av knap­pen 10. För indikering av reläts till- och frånläge är kontaktdonets ändyta under knappen 10 uppdelad i ett övre rött och ett undre vitt fält. Vid till- och frånläge visas det röda resp vita fältet genom ett hål i plåten framför apparatstativet.

Re 11.15 Överströmsrelä typ RBV 49, Re 11.16

Det förut omnämnda överströmsrelät för Da-lokets oljepumpmotor har sin kontakt sluten i tilläget. Detalj 7 tjänstgör i detta fall som en hävarm och är försedd med klackarna 11, vilka i frånläget håller kontakt­parterna 9 skilda från kontaktstycket 12. Det senare är fastsatt på stången till knappen 10. Justering av re­läts tillslagning sker genom att man ändrar inspän­ningen av fjädern 13 med hjälp av skruven 14.

Reläer för differentialskydd
Re 11.17 Skyddsreläer för reglertransformatorer på Da-lok

Skyddsdonet, fig Re 11.17 för Da-lokens reglertransfor­matorer har tre överströmsreläer, vilka matas av var sin differentialströmtransformator. Se fig Tr 11.29 och 30. Vid osymmetrisk belastning av reglertransformato­rerna tas skillnadsströmmen upp av någon av differen­tialströmtransformatorerna, varvid överströmsrelät slår till och sluter kretsen till tidreläts spole. Tidrelät sluter i sin tur kretsen för frånslagning av huvudbrytaren. Eftersom lindningarna i reglertransformatorn kortvarigt belastas osymmetriskt vid varje kopplingsförlopp, för­dröjes frånslagsimpulsen till huvudbrytaren ca 10 sek av tidrelät.

Överströmsrelät, fig Re 11.18, är med manöverspolen 1 ansluten till en differentialströmtransformator. Ankaret 2 är förbundet med kontaktstycket 3 genom bakelit­brickan 4.

När relät slår till sluter kontaktstycket 3 förbindelsen mellan kontaktparterna 5. Med ställskruven 6 regleras inspänningen av fjädern 7 och därmed den lägsta ström för vilket relät skall fungera.

Tidrelät, fig Re 11.19, består av elmagnet, dämpverk och kontaktanordning. Magnetjärnet 2 utgör hållare för manöverspolen 1 och bildar tillsammans med skenorna 3 ett stödlager för ankaret 4. Detta är i sin övre ände förenat med stången till dämpverket 5 samt med stången 6, som överför rörelsen till kontaktstyckena 7.

Dämptiden regleras med ställskruven 8, varvid inspän­ningen av fjädern 9 ändras. Ett streck på fjäderfästet anger dämptiden i sek på en skala.

Vid tillslaget relä spärras ankaret av spärren 10. Relät återställes för hand genom att spärren lyftes upp.

Re 11.18 Overströmsrelä typ RBV 52, Re 11.19 Tidrelä typ RBL 67
Reläer för manövrering
Manövermotorrelä
Re 11.20 Manövermotorrelä typ RBL 59, Re 11.21

Start och stopp av manövermotorn sker genom att ström­kretsen genom motorns rotorlindning slutes och brytes av ett relä. Magnetlindningens krets är parallellkopplad med relät, varför denna lindning är strömförande även när relät är frånslaget och FB-valsen i kontrollern intar något av lägena F, O eller B på Ma-lok. På ombyggda F-lok är magnetlindningen inkopplad när manöverström­ställaren är tillslagen.

Elmagneten är utförd för likström. När strömkretsen slutes till manöverspolen 1 överföres ankarets rörelse till den isolerade axeln 2 via hävarmen 3 och kuggsegmentet 4. Därvid sluter kontakten 5 och kontakterna 6 bryter. Kontakten 5 sluter och bryter den ovannämnda rotor­strömmen. Då denna är förhållandevis hög finns blås­magneten 7 för släckning av ljusbågarna. Blåsspolens strömkrets är på vanligt sätt seriekopplad med kretsen genom kontakten. En av de fyra nedre kontakterna kort­sluter rotorkretsen när relät är frånslaget. De övriga förreglar manöverströmkretsar.

Spärrelä och frånslagningsrelä för huvudbrytare
Re 11.22 Spärrelä och frånslagningsrelä typ RBV 48 för huvudbrytare, Re 11.23

På lok med tryckluftsbrytare och elpneumatisk manöv­rering av strömavtagare finns i till- och frånslagnings­kretsen till brytaren ett spärr- resp frånslagningsrelä. Reläcrna förmedlar manöverimpulserna till såväl ström­avtagarventilen som huvudbrytaren. Samma typ av relä användes på Ma-lok som frånslagningsrelä för motor­kontaktorer.

Manöverspolen 1 matas med likström. Vid tillslagning överföres rörelsen från ankaret 2 till kontaktstången 3 via hävarmen 4. Kontaktstångens återgång vid frånslag­ning ombesörjes av fjädern 5. Fjäderns inspänning resp ankarets luftgap mot kärnan kan regleras med ställ­skruvarna 6 och 7.

Reläer för indikering Indikeringsrelä
Re 11.24 Indikeringsrelä, Re 11.25

På nyare lok finns i ett flertal frånslagningskretsar för huvudbrytaren indikeringsreläer, som visar, vilken krets som orsakat frånslagningen.

Relät är med manöverspolen inkopplad i frånslagnings­kretsen. Vid frånslagsimpuls attraheras ankaret, varvid spärren 1 frigör indikeringsarmen 2, som faller ner och visar ett rött fält i indikeringsfönstret. Indikeringsarmen återställes genom intryckning av knappen 3.

12. KONTROLL - SKÖTSEL

A. Allmänt
  1. Kontrollera att isolationen är utan skador och fri från föroreningar.
  2. Kontrollera kontakterna. Uppgifter om brytavstånd, lyfthöjd, kontaktkraft och maximal nedslitning är i er­forderlig utsträckning angivet på resp fig. Putsa bort brännsår eller svetspärlor vid behov. Byt förslitna eller skadade kontaktdetaljer.
  3. Kontrollera lättrörligheten hos ankare och relämeka­nism.
  4. Kontrollera att befintliga spärr- och indikerings­anordningar fungerar oklanderligt.
  5. Kontrollera utan böjning av kablarna att bultar och skruvar i samtliga ledaranslutningar är fastdragna.
  6. Kontrollera, där så är möjligt, reläts till- och från­slagning genom elektrisk avståndsmanövrering. Härvid provas även reläts funktion med avseende på manövre­ring av andra apparater. Kontrollera att frånslagning sker omedelbart sedan strömmen brutits. Om ankaret har benägenhet att stanna kvar i tillslaget läge, kan detta bero på att damm och smuts tillsammans med olja klibbar i anslagsytorna. På reläer med likströmsmagne­ter kontrolleras även remanensskyddet.
B. Smörjning

Smörj vid behov sparsamt med någon droppe olja på de smörjställen som markerats på figurerna. Ang smörj­medelskvalitet se Dv.


 Fil 0809 datum 2015-06-09