Denna Ul ersätter tidigare utgåva med samma nummer

INNEHÅLL

---

1. RENGÖRING

Förekommande kylkanaler i rotorn renblåses med tryckluft.

Med ledning av de uppmätta isolationsvärdena och okulärbesiktningen (se avsnitt 1 i UI 1511) avgörs om och i vilken omfattning rengöring erfordras.

Vid lägre isolationsmotstånd än föreskrivet erfordras som regel alltid tvättning. Fuktiga lindningar som ej är nedsmutsade, kan torkas i värmeugn vid ca 100°C, eller i. undantagsfall med värmefläkt. Isolationen mäts efter torkning och sedan lindningen antagit rumstemperatur.

Tvättning kan utföras med tvättnafta om nedsmutsningen bedöms som ringa eller då utrustning för våttvättning saknas.

Våttvättningen utförs i tvättmaskin med rengöringsmedel SJ-A artnr 63 42 513. Dosering 0,5 - 1 kg per 100 1 vatten, tvättemperatur 75-85° C, tvättid max 25 min. Därefter utförs en noggrann sköljning med först varmt och sedan kallt vatten. Annat rengöringsmedel får användas under förutsättning att medlet och tvättmetoden har godkänts av mau och skyddsingenjör.

Efter våttvättning ska lindningarna torkas i vakuumanläggning. Godset uppvärms därvid till ca 80°C under 3 -5 timmar. Därefter evakueras luften till ca 0,27 kPa absolut tryck (2 Torr = 2 mm Hg), vilket hålls i ca 6 timmar.

2. ELPROVNING

2.1. Isolationsmätning

Isolationsmätning utförs efter rengöring och i förekommande fall torkning. Under arbetets gång utförs,isolationsmätning vid behov.

För mätningen används en isolationsprovare av vevinduktortyp med normalt 1.000 V provspänning. För likströmsmaskiner med högre driftspänning än 1.000 V används isolationsmätare med ca 2.500 V provspänning.

Isolationsmätning utförs då lindningarna har en temperatur på 10 - 20°C.

Isolationsvärdet på reviderad eller reparerad rotor införs på. revisionskort. Godtagbart värde är 5 MΩ. Med värden mellan 3 och 5 MΩ avgör arbetsledningen vidare åtgärder.

2.2 Resistansmätning (mV-mätning)

Resistansmätning utförs vid revision av rotor som visat tendens till skador i lindningen.

Resistansmätningen utförs enligt VA-metoden.

Amperemeter med mätområde 0 - 50 A. Noggrannhetsklass 1.5.

mV-meter med mätområde 0 - 30 mV. Noggrannhetsklass 1.0.

Vid s k mV-mätning förutsätts konstant ström.

Arbetslindningen (rotorhärvorna) tillförs likström över två intilliggande lameller. Strömmens storlek bör helst vara lika med

driftströmmen =

märkström antal strömkretsar (poltal)

dock torde ca 50 A vara det maximalt möjliga vid genomförande av provningen. Spänningsfallet mellan de två lameller genom vilka strömmen tillförs mäts med mV-meter. På detta sätt mäts rotorlindningen runt om genom att vrida rotorn en lamelldelning för varje mätning. Vid felfri lindning erhålls ungefär samma spänningsfall mellan varje lamellpar. Avvikande värde mellan ett par lameller tyder på en skada i den härva, som ligger mellan lamellerna i fråga eller på dålig lödförbindning till kommutatorn.

Utjämningslindningen undersöks genom att likström tillförs lindningen över lameller på två poldelningarns avstånd från varandra (steget för utjämningsledaren). I övrigt utförs provningen på samma sätt som på arbetslindningen. Spänningsfallet mäts mellan de lameller över vilka inmatningen sker. Oregelmässighet i spänningsfall mellan två lameller tyder på avbrott i eller dålig förbindning för den utjämningsledare som förbinder lamellerna. Vid denna mätning måste observeras att utjämningsledare ej alltid finns för varje lamell. Även här bör strömstyrkan vara ungefär lika stor som driftströmmen genom utjämningslindningen eller maximalt ca 30 A.

I vissa fall är det lämpligt, att med resistansbrygga (Thomson) mäta resistansen mellan en utjämningsledares anslutningar till lamellerna.

2.3. Spänningsprovning

Spänningsprovning utförs på rotorn, när den är reviderad eller reparerad innan den monteras i statorn. Spänningsprovning kan även tillgripas för att försöka lokalisera en känd isolationsskada. Skadestället kan då ge sig tillkänna genom ett sprakande ljud eller svag rökutveckling.

På grund av provspänningens storlek och i viss mån effekt kan en mindre reparerbar isolationsskada förvärras av spänningsprovningen. Därför ska isolationsmätning alltid företas före spänningsprovningen.

För spänningsprovning används 50 Hz spänningskälla. Under provet höjs spänningen kontinuerligt från ungefär 0 till fullt värde så hastigt som möjligt. Full provspänning ska hållas under 1 minut. Provspänningens storlek framgår av tabell bilaga 1.

Elskyddsföreskrifter för arbetsplatsen ska finnas.

3. ROTORAXEL

3.1. Axel

Lagersätets diameter och yta kontrolleras i de fall innerringen dras av. Diametern får ej understiga ritningens min mått.

Skadat lager säte repareras om möjligt med materialpåläggning (ej påsvetsning). Axel som varit utsatt för åverkan, t ex lagervarmgång eller lossnat drev, undersöks beträffande rakhet och sprickbildning. Maximalt tillåtet radialkast på axeln 0, 02 mm.

Svetsning får ej förekomma på axel.

Axel med enstaka "inskärningar", som inte är koncentrerade till ett ställe på omkretsen, kan användas om repornas andel av omkretsen är mindre än 10 % och diametern på navsätet är ritningsenligt.

Torsionsaxel behandlas enl föreskrifterna i UI 1206 avsnitt 3. 3.

3.2. Axelkona

Konan besiktigas beträffande dess yta och kilspår.

Konicitet och rundhet bör kontrolleras med kontolk. Saknas tolk kontrolleras konan med egglinjal samt genom märkpassning mot kopplingshalvans resp kuggdrevets invändiga kona.

Minimikrav: Minst 2/3 av generatrisen ska ha anliggning mot egglinjalen (mindre spel än 0,02 mm). Högst 0,1 mm diameterminskning får förekomma.

Mindre repor putsas bort med fin smärgelduk. I övrigt återställes axelkonan till ritningsmått efter materialpåläggning. På vissa motorer (ex KJC 137) kan det vara lämpligt att axelkonan passas till inre kopplingshalvan med ett lämpligt slipmedel.

Avvikelser i parallellitet mellan kilspårens sidoplan får ej överstiga 0,1 mm. Skadade kilspår får bearbetas till högst 10 % större bredd (ex max 22 mm för KJC 137). I övriga fall återställs kilspåret till ritningsmått efter materialpåläggning.

Gängorna på axeländarna besiktigas. Mindre skador justeras. Vid mera omfattande skador återställs gängorna till ritningsmått efter materialpåläggning.

Materialpåläggning ska ske med metod som endast obetydligt uppvärmer grundmaterialet, ex metallisering. Påsvetsning får ej förekomma.

Betr konförbanden på torsionsaxlar se UI 1206 avsnitt 3.4.

3.3 Ersättningsaxel

Ersättningsaxel märks med den gamla axelns tillverkningsnummer. I vissa fall kan det på ramverksmotorer vara lämpligare att märka på rotorstommen. Axelbyte samt ev överdimension antecknas på revisionskortets baksida.

4. ROTORLINDNING

4.1. Besiktning

Synliga delar av lindning och spårkilar besiktigas. Lösa eller skadade kilar byts.

Synliga skador på lindningsisolation repareras enl arbetsledningens bedömande.

4.2. Bandage

4.2.1. Metalltrådsbandage

Metalltrådsbandaget besiktigas. Med lätta hammarslag på tråden kontrolleras, att bandaget sitter fast. Skadat eller löst bandage, ersätts med nytt. Vid skada ska hela bandaget på samma sida bytas.

Tabell över bandagematerial

Beteckning enl ASEA ritn	Nuvarande mate- rialbeteckning	Diame- ter mm	Dragspänning
			N	kp
Bronstråd
leg 178 hdft	2-2332-6 f	1,5	400-500	40-50
leg 178 fhdft	2-331-6-ftv	1,5	400-500	40-50
5428-8-ft		1,5	400-500	40-50
Rostfri tråd
S 2331-9t-ftv		1,5	1000-1100	100-110
Ståltråd
str 91 ft (v)	2-1774-9 ftv	1,5	1000-1250	100-125
str 1774-9t-ftv	varmförtent ståltråd	2,0	1600-2000	160-200

Ovanstående värden på dragspänning tillämpas, såvida ej ritning anger annorlunda. Bandaget av metall lödes med rent tenn runt om. Låsbleck anbringas enl ritning.

4.2.2. Glasbandage

Bandage av förimpregneret glasfiberband anbringas på de motortyper, som är bestämt i varje särskilt fall. Se tab på sid 10. Arbetet utförs enl följande:

1. Förberedelser
   Håligheter, t ex invid kommutator mot lamellhals, invid rotorplåt etc fylls med ASEA-massa 487 eller SIB kitt 920. Större håligheter fylls med SIB kitt 926. (SIB kitt lev fa Hammare o Co AB). Ojämnheter på ytan putsas bort eller utjämnas genom påläggning av glasband.
   Rotorn värms i ugn innan bandningen börjar. Denna uppvärmning sker dels för härdning av ev fyllnadsmassa, dels som förvärmning av rotorn före bandningen. Följande temperaturer och tider hålls:
   Härdning
   ASEA 487: 135 °C under 4 tim
   SIB 920 och 926: 140-150 °C under 4-6 tim.
   Rotorns temperatur under bandningen 70-90 °C
   Anm. Bandageringsmaterialet kan i vissa fall uppvärmas lokalt med strålningsvärme i samband med påläggningen.
2. Bandning
   
   1. Före bandning med glasband påläggs ett lager Teflon glasväv (artnr 59 59 650 tjocklek 0, 15 mm) på härvändarna.
   2. Bandaget består av förimpregnerat glasband, polyglas H200 artnr 59 53 697, normalt 20 mm brett. Bandspänningen ska vara 2100 N (210 kp).
      Pålindningen ska om möjligt ske i 0-lapp (kant mot kant). Om ytan är ojämn fylls först hela ytan upp till lika diameter. Vid ojämnheter kan det vara lämpligt att hålla ihop bandet så att dess bredd minskar. Den del av bandet som läggs upp på rotorplåten ska ha så låg förspänning som möjligt.
      Antal varv framgår av tab på sid 10.
      En del typer av rotorer saknar stödkant för bandaget. Kantband med svulst, förimpregnerat med Voltalack 208 (ASEA 0208), artnr 59 53 705 eller 706 bör då användas.
      Obs! Bakre bandaget läggs så långt ut mot härvänden som möjligt (10-15 mm).
   3. När halva antalet varv pålagts, inläggs en "tvärarmering" bestående av polyesterimpregnerad glasväv artnr 59 53 701. Armeringen lindas med överläpp med början uppe på rotorplåten.
   4. När fullt antal varv pålagts fästs bandaget under bibehållande av bandspänningen. Detta sker genom att ca 300 mm av det sista bandlagret stryks med en ca 300° C varm lödkolv. Först därefter får bandet avklippas.
   5. Utanpå bandaget pålindas två lager med 1/2' överlapp av polyesterimpregnerad glasväv artnr 59 53 701.
   6. Bandaget täcks med en polyesterfolie (ASEA tp 1998) t = 0, 13 mm. Polyesterfolien fästs med ett glasband (ASEA 4311).
   7. Bandaget härdas genom att rotorn insätts i ugn 12-15 tim vid 135° C eller 6 tim vid 150° C.
   8. Tag av glasband 4311 och polyesterfolien tp 1998.

Tabell för 20 mm breda glasfiberband

Motortyp	Antal varv min		Bandlängd per rotor
	Fram	Bak	m

KJB 65 80 80 200 KJ 67 B 50 60 140 KJ 67 C 60 65 170 KJD 137 120 120 830 LJB 42 50 45 110 LJB 62 55 70 165 LJB 76 85 80 250 LJB 84 85 80 250 LJE 65 85 85 240 LJH 108 115 110 460

4.3. Isolationslackering

a) Ytlackering Ytlackering med lack SIB 326 artnr 59 55 195 utförs när endast yttre lackskiktet är skadat. Lacket kan sprutas eller strykas på, varvid i övrigt nedanstående ska gälla. Viskositet vid 20°C 175-194 sek (185 ± 5 %) med visko-simeter LG, 4 mm hål (SIB). Lösningsmedel xylen (xylol) artnr 63 31 380. Viskositeten kontrolleras före och efter tillsättning av lösningsmedel. Lacket kan användas på lindningar som har asfalt-bomull som isolering. Ytor som ska lackeras ska vara rengjorda och torra. Före lackeringen omröres lacket omsorgsfullt. Erfordras mer än ett lackskikt måste torkning ske mellan varje påläggning. Lacket torkar snabbt vid 20°C och mycket snabbt vid 70-80°C. Yttorkning tar 1-2 timmar och genomtorkning 8-10 timmar. 10  b) Impregnering Impregnering utförs med lack SIB 757 artnr 59 55 261 efter våttvättning och vakuumtorkning (hyst Al) eller efter omlindning (reparation). I övriga fall bör omimpregnering av rotorn utföras med 10-15 års intervall. Efter omlindning impregneras två gånger, i övrigt en gång. Omimpregnering antecknas på revisionskortets baksida. Lackbadet kontrolleras regelbundet, enl lokala föreskrifter, betr viskositet och renhet. Även torrhaltsbestämmning bör utföras. Viskositet vid 20°C 228-252 sek med viskosimeter LG, 4 mm hål (SIB). Lösningsmedel 4 delar xylen (xylol) och 1 del butanol. Lindningarna förtorkas vid 105-110°C under en tid som står i relation till vikten (ex ca 12 tim för en rotor som väger 1500 kg och ca 3 tim för en med vikten 300 kg). Sedan lindningarna svalnat till ca 50°C sänks de ner i lackbadet och kvarhålls där tills all luftbubbling upphör. Lindningarna lyfts därefter upp och får avrinna några minuter över badet. Rotorn bör därvid vridas, så att ev fickor töms på lack. Delar som ej får vara överdragna med lack tvättas med xylen. Obs detta får inte ske över badet. Lackeringen ugnstorkas därefter i två tempon. Avdunstning av lösningsmedel vid 75-120°C. Härdning vid 150°C. Torktiden är proportionell till vikten (ex ca 10+4 timmar för en rotor som väger 1500 kg och ca 3+2 timmar för en som väger 300 kg). SJF 461.2 Ul 1512 11  5 KOMMUTATOR 5. 1 Besiktning Besiktning av kommutatorn utförs om detta ej skett före demontering av motorn enl anvisningar i UI 1511. Kommutatorn ska alltid, när ej arbete pågår på densamma, skyddas betryggande mot mekansik åverkan. 5. 2 Tryckring med bandage 5. 2. 1 Allmänt Före bearbetning av kommutatorn ska tryckringens skruvförband kontrolldras, vid första svarvning efter leverans och därefter med ca 10 års mellanrum. Detta tillgår så att muttrarna lossas, ev anbringas nytt låsbleck varefter muttrarna dras med momentnyckel. Dragmoment, se bilaga 1. Muttrarna kontrolleras i princip i den ordning som nedanstående figur visar. Endast en mutter i taget lossas och dras. 10buitor Kontrolldragning antecknas på revisionskortets baksida. Kommutatorbandage ska vara utfört med epoxiharts och glasband. Bandage av annat material, vanligen bomullsband med isolerlack ska ersättas. Innan nytt bandage påläggs, undersöks om sot har trängt in mellan lamellerna och isolerkonan (gäller endalt hyst Ål). Innan tryckringen avlägsnas, läggs ett 2 mm ståltrådsbandage på hela kommutatorytan med 1600-1800 N (160-180 kP) dragspänning. Mellan bandaget och kommutatorytan anbringas ett skydd, t ex pre sspan, så att ytan inte skadas. 12  Isolerkonan rengörs vid behov och lackeras eventuellt med isolerlack SIB 326. Eventuellt byte av isolerkona bestämms av arbetsledningen. Tryckringen åtdras med momentnyckel enl ovan. (Gäller även övriga verkstäder). OM nytt bandage av epoxiharts inte påläggs omedelbart, ska glimmerytan skyddas med maskeringstejp e d. Spalten mellan lameller och isolerkona tätas med silikongummi (Silopren Paste Kl och Silopren Vernetzer KA blandas; lev fr Bayer). Blandningen appliceras lämpligen med plastspruta. 5. 2. 2 Påläggning av bandage Nedan upptagna material ska användas vid isolering av kom 3 mutatortryckringar: Glasband 20-25 mm breda. Bandet ska vara behandlat, så att epoxihartset säkert fäster. Lämpligt glasband är artnr 59 53 556-558. Epoxiharts artnr 63 52 682 resp 63 52 694. Hartset består av en vit del (Resin) och en röd del (Curing Agent). Arbetet utförs enl följande: Rengör tryckring och glimmerkona noggrant. Uppvärm rotorn till en temperatur av ca 50°C. Blanda hartset i nedan angivna proportioner: vit del 7, 5 viktsdelar röd del 1 viktsdel 8, 5 viktsdelar Upplysningsvis kan nämnas att till en motor typ KJ 67 åtgår ca 225 g av den vita delen och ca 30 g av den röda. Pålägg ett lager epoxiharts utanpå tryckring och kona och låt hartset härda tills det klibbar. Om glimmerbladen i konan lossnat från varandra, ska hartset ströplas in emellan de lösa glimmerbladen, så att dessa binds av hartset. Se till att ev spalter mellan kona och tryckring resp kommutator och kona blir fyllda med harts, innan glasbandet påläggs. SJF 461.2 Ul 1512 13  e) Lägg på 4 lager glasband enligt nedan: Börja närmast kommutatorn och låt bandet gå upp 2 å 3 mm på kommutatorkanten. Början på bandet ska vara snedklippt. Bandet ska ligga väl an mot såväl kona som kommutator. Bestryk första varvet med harts. Se till att porerna i bandet blir väl mättade med harts (bandet ska ha ett "genomskinligt" utseende). Lägg på andra varvet glasband. Detta ska ligga närmast tryckringen och om möjligt gå runt denna med 2-3 mm på yttersidan. Bandet sträcks kraftigt under påläggningen. Bestryk även detta varv med harts. Lägg på tredje varvet som under 1. Lägg på fjärde varvet som under 2. Klipp av bandet snett och bestryk bandets ände med harts. f) Täck glasbandaget med flera lager harts, så att banden nätt och jämnt syns genom hartset. Låt rotorn rotera långsamt under påläggning av hartset. Obs! Harts får ej påläggas längre upp på kommutatorns sida än att glasbandet täcks. Risk finns eljest att hartset lossnar från kommutatorn och föroreningar samlas innanför hartset. g) Låt rotorn rotera långsamt till dess hartset härdats så att det icke rinner (ca 30 min). Snabbare härdning erhålls om rotorns temperatur hålls så hög som möjligt (dock inte över 50°C). Beläggningen får ej beröras eller utsättas för damm förrän full härdning erhållits. Vid bättring av gammal epoxibeläggning ska den gamla ytan avputsas med fint sandpapper (nr 0) och rengöras. Därefter sker behandling enligt f)-g) ovan. Anm. Under arbete med här nämnd epoxiharts ska gummihandskar användas för att undvika risken för hudskador. 14  5. 3 Bearbetning 5. 3. 1 Allmänt Följande arbetstempon kan ifrågakomma för svarvning spårning rensning gradning slutsvarvning (fin-) slutbehandling Beroende på kommutatorytans tillstånd kan vissa tempon utelämnas vid bearbetning, så kan t ex endast rensning av lamellspåren behövas. Svarvning utförs, om indikering med mätklocka visar mer än 0, 01 mm förändring i läget mellan två intilliggande lameller eller mer än 0, 20 mm radialkast på hela kommutatorn (0, 5 mm för KJ 137, KJC 137 och KJD 137). Svarvning utförs även om nedslitningen överstiger 1 mi m. Svarvning utförs i en stabil svarv, monterad på ett stadigt underlag, så att ej "kopiering" av vibrationer eller matningsrörelse erhålls på ytan. Suganordning för avlägsnande av kopparspån och glimmer-damm bör finnas. Rotorn bör helst uppläggas i axellagrens innerringar eller lagersäten, för att erhålla samma centrumlinje på kommutatorn som på rotorns lagring i drift. Om rotorn måste svarvas mellan dubbar, ska uppsättningen kontrolleras mot lagersätena varefter centra eventuellt justeras. Anteckning härom görs på revisionskortets baksida. Radialkastet får uppgå till max 0, 04 mm. Samtidigt kontrolleras axelns rakhet, om detta ej tidigare utförts (se avsnitt 3. 1). Rotor med rotorhål uppsätts på svarvdornar enl nedan: Anm. Svarvdornarna kommer ev att ersättas med expanderaxlar som i så fall ska användas. SJF 461.2 Ul 1512 15  Traktionsmotor Svarvdornar ASEA ritning KJ 75 1444168 KJB 97 1408793 LJH 108 9409235 LJE 65 PV 861007 5.3.2 För svarvning För svarvningen utförs med hårdmetall, kvalite K 20. Lämpliga svarvdata: skärhastighet 175-200 m/min axiell matning 0,15-0,20 mm/varv skärdjup så att ytan nätt och jämnt blir ren. I varje skär torde max 1-1,5 mm kunna tas. I vissa fall med omfattande brännskador på kommutatorn kan det vara lämpligt att ej svarva ytan "ren", om detta medför stort skärdjup. Arbetsledningen bestämmer, i vilken omfattning skadad yta/lamell kan kvarlämnas. 5.3.3 Spårning med rensning Spårning och rensning utförs i samband med svarvning samt när spårdjupet understiger 0,5 mm. Spårning utförs med roterande hårdmetallfräs. Denna ska vara 0,05-0,1 mm bredare än mellanlägget mellan lamellerna för att isolationen helt ska bortfräsas. Motfräsning rekommenderas. Maskinell matning är att föredra framför manuell. Mellanläggets tjocklek anges i bilaga 1. Lämpliga fräsdata: skärhastighet 200-225 m/min (2500-2900 r/min med 25 mm fräs) spårdjup 1,2-1,4 mm på färdig kommutator. Fräsm'askinen bör vara utrustad med effektiv anordning för bortsugning av glimmerdamm och koppar spån. Rensning utförs, om fräsen ej har avlägsnat allt glimmer i spåret. 16  5.3.4 Gradning Gradning, brytning av lamellkanten, ska utföras vid behov och då med försiktighet, så att ej för stor fars erhålls, max 0,1 mm på färdig kommutator. På traktionsmotor för likström utförs även fastning av lamellhörnen enl nedanstående skiss. 5.3.5 Slutsvarvning Slutsvarvning bör utföras med diamantsvarvverktyg, om lämplig skärhastighet kan erhållas. Annars användes hård-metallverktyg, kvalite K 20. Lämpliga svarvdata: skärhastighet 400-500 m/min diamant 200-300 m/min hårdmetall axiell matning 0,04-0,06 mm/varv skärdjup 0,05-0,10 mm Kommutatorns ytjämnhet uppmäts, ev stickprovskontroll. Ytjämnheten ska ligga under Ra = 1 ium enl SMS 671. Kommutatorns slitbanekast efter svarvning får ej överstiga 0,04 mm. SJF 461.2 Ul 1512 17  5.3.6 Slutbehandling Efter slutsvarvning avlägsnas eventuella grader med sandpapper nr 000. Smärgelduk får ej användas. Kommutatorn borstas ren med lämplig borste och dammsugs såväl efter slutsvarvningen som efter eventuell putsning. Härvid kontrolleras särskilt, att lamellspåren blir väl rengjor da. När kommutatorn är färdig omlindas den med ett varv omslagspapper, dels för att skydda mot olja, dels för att markera att kommutatorn är färdig. Skydd mot mekanisk åverkan anbringas enl ovan. 6 BALANSERING Balansering utförs efter reparation av lindning eller om-bandning men normalt ej efter svarvning. Erfarenhetsmässigt fastställda värden på högsta tillåtna obalans finns sammanställda i bilaga 1. Vid balansering bör en stålbit placeras i kilspåret, så att detta utfylls. Balanseringsvikter placeras i laxspår, avsedda för detta ändamål. Om så ej är möjligt, pålöds tenn på metalltrådsbandaget, eller speciell massa påläggs glasbandaget, (exv kitt SIB 960; lev fa Hammar o Co AB). Där på grund av obalansens storlek, eller med hänsyn till bandagens verkliga yttermått detta förfarande ej kan tillämpas, påsvetsas kompletteringsvikter på lämplig plats, så långt från axelcentrum som möjligt. Rotor med rotorhål balanseras uppsatt på svarvdorn (ev expanderaxel) enl avsnitt 5.3.1. 18  Rotor data Bilaga 1 Motor- typ Provspänning Kommutator Tillåten obalans Om- lindn Rev Rep Min diame- ter /tim Lameld mellan- lägg, mm Mutterdragning Plac F Fram B=bak på ra-dien mm gram Nm kpm ftp kV kV KJB 65 3, 0 2, 0 284 1, 0 250 25 181 F 100 21 B 185 11 KJ 67 3, 6 2, 4 316 1, 0 260 26 188 F 130 46 B 205 29 KJ 67 B 3, 6 2, 4 316 1, 0 260 26 188 F 130 46 B 205 29 KJ 67 C 2,7 1,8 316 1,0 200 20 145 F 130 46 B 205 29 KJ 75 3, 0 2, 0 344 1, 0 320 32 231 F 130 46 B 205 29 KJ 77 B 3, 6 2, 4 410 1, 0 180 18 130 F 140 32 B 250 18 KJ 77 D 3, 6 2, 4 410 1, 0 180 18 130 F 140 32 B 250 18 KJ 88 3, 0 2, 0 444 1, 0 430 43 311 F 195 27 B 270 20 KJA 88 3, 0 2, 0 474 1, 0 400 40 289 F 210 28 B 245 24 KJB 97 3, 3 2, 2 534 1, 0 260 26 188 F 335 24 B KJ 106 B 3, 0 2, 0 550 1, 0 280xx 28xx 203 F 225 35 B 360 22 KJ 136 - 1,2 705 1,0 400 40 289 F 325 39 700x B 390 32 KJ 137 4,2 2,8 770 1,0 320 32 231 F 345 39 765x B 480 28 KJC 137 4, 2 2, 8 770 1, 0 320 32 231 F 275 50 B 345 40 KJD 137 4, 2 2, 8 854 1, 0 260 26 188 F 275 50 B 345 40 LJA 30-16 5, 4 3, 6 285 1, 0 LJB 42 5, 4 3, 6 290 1, 0 LJB 42-1 5, 4 3, 6 284 1, 0 LJB 62 5, 4 3, 6 345 1, 0 46 4, 65 34 F 140 12 B 190 9 LJB 62 A 5, 4 6 334 1, 0 46 65 34 F 140 12 B 190 9 LJB 76 4, 2 2, 8 369 1, 0 210 21 152 F 165 18 B 230 13 LJB 84 4, 2 2, 8 369 1, 0 210 21 152 F 165 18 B 230 13 LJE 65 3, 9 2, 6 344 0, 8 200 20, 2 145 F 130 20 B 150 17 LJH 108 4,'2 2, 8 509 1, 0 200 20 145 F 222 22 B 246 '20 x motor i lok litt U xx 420 N (42 kpm) för rotor nr 2457938-2715483 SJF 461.2 Ul 1512  Bilaga 2 Axel- och kommutatordata Axel utom torsionsaxel Radialka st Anliggning Diameterminskning Parallellitet savvi - kelse mellan sidoplan Breddökning Data Slitbaneka st Spårdjup Fasning av lamellkant ytjämnhet max 0, 02 mm min 2/3 av generatrisen max 0, 1 mm max 0, 1 mm max 10 % av ritningsmått Se UI 1206 max 0, 04 mm 1,2-1, 4 mm max 0, 1 mm max Ra = 1 ium Axelkona Kilspår Tor sionsaxel Kommutator Tillåtna värden efter bearbetning

---

Malmbanans Vänner, Arcusvägen 95, 975 94 LULEÅ. Tel 0920-250016.

 Fil 0028 datum 2021-03-28