2. Förare skall medföra SJF 010 (Säo), 010.3 (Vxi), 112 (dock ej förare som enbart tjänstgör i motorvagnståg litt Y), 400, 455 D och 510 samt tidtabellsböcker del A och B för de driftdistrikt, där han beräknas tjänstgöra. Förare, som tjänstgör som tågbefälhavare och/eller biljettgranskare, skall medföra även de publikationer och blanketter, som föreskrivs i SJF 669 (Knri) samt dessutom blankett S 13 (bl 676.1). På fjärrblockeringssträcka skall dessutom S 10 (bl 670.22) medföras. Biträde skall medföra tidtabellsböcker del A och B för de driftdistrikt, där han beräknas tjänstgöra.3. Dragfordon får framföras inom lokstationsområde av tjänsteman utan formell förarkompetens, förutsatt att han har av driftdistriktchefen utfärdat tillstånd för ifrågavarande fordonsslag.    

  2. Lokpersonalen skall vaka över fordonets tillstånd och maskineriets sätt alt arbeta. Fel, som lokpersonalen ej kan avhjälpa, och onormalt stor drivmedels- eller smörjoljeförbrukning antecknas i reparationsblocket, (bl 451.18). Anmärkningsvärda fel anmäls dessutom till närmaste befäl. Har samma brist anmärkts upprepade gånger utan att åtgärd synbarligen vidtagits, anmäls förhållandet i »Rapport från tbfh/förare» (bl 683.13).

  3. Förare eller biträde skall uppehålla sig på eller invid dragfordon, på vilket han tjänstgör. Innan dragfordon tillfälligt lämnas måste handbromsen sättas till och környckeln tagas ur eller motsvarande anordning läggas i neutralläge. (På lok med pneumatiska körkonlaktorer skall dock huvudbrytaren slås ifrån även om loket endast tillfälligt lämnas obemannat.) Kan fordonet icke bevakas från den plats, där lokpersonalen befinner sig, skall huvudbrytaren slås ifrån och strömavtagare fällas ned och sådan åtgärd vidtagas, att fordonet icke kan sättas igång av obehörig. Har dragfordonet (tåget) stannat i lutning, skall behövligt antal handbromsar på dragfordonet (och i tåget) sättas till. Säker förstängning ordnas — helst med bromssko.

Anm. 1. Inom stallområde kan gälla särskilda föreskrifter om bevakning av dragfordon enligt lokstationschefens bestämmande, t ex vid varmhållning av lok med uppfälld strömavtagare.

Anm. 2. Inom stationsområde får föraren gå utmed motorvagnssätt även om bromsen är loss, t ex vid bromsprov.

Anm. 3. Om föraren vid slangbrott själv måste byta slangkoppling får ellok lämnas med en strömavtagare uppe och huvudbrytaren tillslagen. På diesellok och lokomotorer får huvudmotorn vara igång. Av hjälpmaskinerna på ellok får endast kompressorn vara tillslagen. Fönstren skall vara stängda och dörrarna låsta.

  4. När dragfordon avställs utan tillsyn, skall utöver åtgärder enligt art 2: 3 även fönstren stängas och dörrarna låsas. Környckeln eller motsvarande läggs in på sin plats.

  5. Förare, som får avbyte, skall meddela den tillträdande iakttagelser om dragfordonets tillstånd samt tågets sammansättning och bromsvikt. Den tillträdande föraren svarar för att alla honom delgivna fel uppmärksammas.

  6. På tåg utan särskild tågbefälhavare skall den avlöste föraren direkt till den tillträdande överlämna tåghandlingarna, om överlämningen icke förmedlas av tågklarerare.

  7. Föraren svarar för att obemannat lok i tåget blir kompletteringssmort och synat.

  8. Vid beredskapstjänst på tjänstestället skall lokpersonalen uppehålla sig i anvisad lokal och vara beredd att snarast möjligt efter kallelse börja tjänstgöra. Personal i beredskapstjänst är skyldig att utföra det arbete, vartill den beordras.

Förare i beredskapstjänst svarar för att reservdragfordon omedelbart kan tagas i tjänst. På reservånglok skall ångtrycket hållas ungefär 3 kg/cm2 under det högst tillåtna.

  9. Vid beredskapstjänst i hemmet skall personalen vara omedelbart anträffbar och vara beredd att genast efter kallelse inställa sig till tjänstgöring.

Ang felaktigt säkerhetsgrepp i tåg, se säo § 44: 3.

  2. På dragfordon i växling och vid vagnuttagning, skall säkerhetsgreppet vara inkopplat, om sådant finns. Fordonet behöver ej tagas ur tjänst, om anordningen p g a fel måste sättas ur funktion.

  2. Har sådan händelse inträffat, som bör rapporteras, skall föraren snarast efter tjänstgöringen lämna »Rapport från tbfh/förare» till sin lokstationschef. Vid bromsfel på enstaka vagnar i tåg framfört av normalspårigt el- eller motorlok skall i stället »Bromsstörning i tåg» (bl 441.3), lämnas.

  2. Biträde utan förarkompetens får som övning manövrera loket, om föraren anser detta kunna ske utan fara. Föraren skall då befinna sig vid förarplatsen och vara beredd att omedelbart gripa in. Sådan övningskörning får dock ej förekomma, när förare och biträde måste vara på sina rätta platser för att iakttaga signaler m m.

  3. Till biträde med förarkompetens får föraren tillfälligt överlämna manövreringen.

  2. Vid gång till och från lokstationsområde, vid gång mot vagnar och vid växling, som fordrar särskild försiktighet, skall biträdet icke syssla med sådant som hindrar honom att se signaler.

  3. Lokbiträde i tåg som medför vagnar med explosiv vara av transportklass B, C eller D kan beordras vara övervakningsman för dessa. Denna skyldighet hindrar honom ej att utföra ovan nämnda arbetsuppgifter.

  2. Tåg skall sättas igång så att ryck och slirning undviks. När tåg  med koppellok sätts igång, skall det främre loket sträcka kopplen och dra tåget minst någon meter innan koppellokets dragkraft används. Vid stigning och stor vagnvikt kan dock båda lokens dragkraft behövas samtidigt.

  3. Sandning bör undvikas enär sådan mycket ogynnsamt påverkar räl och kraftöverföring. Även måttlig sandning kan äventyra funktionen hos spårledningssystem. Om sandning trots allt är nödvändig, måste slirningen först upphävas innan sandning sker.

  a) på station med tillfredsställande bangårdsbelysning,
  b) på station med otillfredsställande bangårdsbelysning efter det att infartsväxlarna kunnat överblickas. I god tid före utfartsväxlarna tänds åter helljuset,
  c) i andra fall, t ex när annan lokpersonal eller förare av landsvägsfordon kan bländas.

Anm. Vid möte skall lyktorna släckas på dragfordonet i det stillastående tåget när det kan antagas att lokpersonalen på det ankommande tåget observerat möteståget.

  2. Om tåget är rättidigt och gångtiderna så medger, skall föraren inom ramen för den största tillåtna hastigheten draga nytta av banans lutningsförhållanden så att rörelseenergin utnyttjas. På lutningsvisarna visar siffrorna på den vänstra vingen medelstigningen (uppåtriktad vinge) eller medellutningen (nedåtriktad vinge) i o/oo för den på den högra vingen angivna sträckan i körriktningen. Nästa lutningsvisare anger var sträckan slutar. Lutningsvisare behöver endast sättas upp vid sådana stigningar och lutningar, som anses ha betydelse vid körningen.

  3. Vid brytpunkter i banan skall lokets effektutveckling ändras försiktigt, så att ryck i tåget undviks. Vid bromsning och lossning manövreras förarventilen så att inga ryck uppstår. Innan lokets effektutveckling väsentligt ökas, skall kopplen i tåget vara sträckta. Om effektutvecklingen hastigt avbryts t ex vid tillfällig spänningslöshet, får återuppkoppling göras först sedan »bakrycken» beräknas ha ebbat ut.

2. Vid ankomsten till bro med hastighetsnedsättning skall alla bromsar vara loss. Bromsning på sådan bro får företagas endast vid tvingande behov. Måste dragfordonets effektutveckling ökas, skall detta göras försiktigt.

Misstänker föraren att hastighetsmätaren missvisar, skall han på lämplig sträcka kontrollera detta.

  2. Blir biträdet oförmögen att tjänstgöra, får föraren köra tåget (största tillåtna hastighet 40 km/tim om säkerhetsgrepp saknas) till närmaste station, där signalkunnig person finns, som kan intaga biträdets plats. Den tjänsteman, som intager biträdets plats skall först instrueras om hur tågbromsen sätts till, drivkraften kopplas ifrån, strömavtagaren fälls ned eller injektorerna sätts till.

  2. Endast den i körriktningen bakre strömavtagaren skall normalt användas. När körriktningen ofta ändras får dock samma strömavtagare användas. Uppfällda strömavtagare skall alltid kunna manövreras från den använda förarhytten.

  3. Om en strömavtagare ej går att manövrera med tryckluft, används manöverstången. Se bilaga 4 art 1.   

  2. Under gång skall lokpersonalen då och då observera kontaktledningen med avseende på eventuella sidosvängningar. Biträdet skall även göra sådana observationer från bakre hytten. De bör förläggas till raksträcka eller utsträckas till både höger- och vänsterkurva, så att kontaktledningens lopp över hela slitskenan kan observeras.

  3. Iakttages kraftiga ledningssvängningar, skiftas strömavtagarna. Sedan huvudbrytaren slagits ifrån, skall den använda strömavtagaren fällas ned, och först sedan hastigheten sänkts får den andra höjas. På dragfordon med endast en strömavtagare skall föraren bedöma om tåget kan föras vidare till station där loket kan bytas eller om hjälpfordon behövs.

  4. Vid fel på kontaktledningen eller fel på strömavtagare, vilket kan ha skadat kontaktledningen, bör tåget stanna vid telefonställe eller driftplats och driftcentralen underrättas. Även lösa bärtrådar, onormalt dålig strömavtagning o d skall rapporteras till driftcentral lämpligen via stationspersonal.

  2. Med hänsyn till risken för avbränning av kontaktledningen bör om möjligt drivmotorströmmen vara frånslagen vid passage av sektionsisolator. Sådana finns i kontaktledningen, bl a ofta över förbindelsespåren mellan upp- och nedspår utanför stations spårområde.

  3. Om lok måste stanna mellan stoppförbudsmärken skall strömavtagaren fällas ned. Vid igångsättning användes sedan om möjligt två strömavtagare.

  2. Plötslig brytning (genom att släppa kontrollerknappen) av drivmotorströmmen får göras endast om strömstyrkan understiger en tredjedel av den högst tillåtna; dock ej i de högre körlägena. På lok litt skall på grund av förreglingen kontrollerknappen vid nedkoppling släppas senast i körläge 1.

  3. När rörelseriktningen skall ändras får környckeln icke manövreras, förrän rörelsen stannat.

  2. Finns i tåget vagnar med utrustning, som året runt kräver tågvärmespänning (lägst 800 volt), får denna tillfälligt brytas på loket endast när så är nödvändigt. På sådana vagnar är blindkopplingarnas överdel och kopplingsdosornas lock gula. (Tågbefälhavaren skall meddela föraren när sådan vagn finns med.)

3. I tåg med sovvagnar bör tågvärmeströmmen endast brytas när så är nödvändigt enär »knäppningarna» i kaminerna stör de resande.

4. På lok utan tågvärmekontaktor, t ex U-lok, skall strömavtagaren vara nedfälld när tågvärmekabel kopplas till eller från loket.

Vad nedan föreskrivs för tåg gäller även växling och vagnuttagning.

  2. Vid spänningslöshet enligt denna art skall tåget stannas vid första lämpliga telefonställe. Personförande tåg behöver dock ej stannas av denna anledning utanför bevakad station, där trafikutbyte skall ske. Föraren skall dock undvika att stanna där sikten är skymd eller så att vägkorsning spärras. Tåget får ej stannas så att strömavtagare kommer på skyddssektion eller mellan stoppförbudsmärken.

För att underlätta att tåget stannas på lämplig plats får återställningsknappen för tid- eller vägbromsventilen användas. Är dragfordonet tvåbemannat och saknas återställningsknapp, får környckeln läggas i mittläge. Är dragfordornet enbemannat, får den automatiska bromsningen icke hävas, men möjligen fördröjas genom losstötar med förarventilen.

När trycket i huvudbehållaren sjunkit till det för huvudledningen normala, skall tåget stannas. Se även art 4. När spänningen återkommer och avgångssignal i förekommande fall erhållits får tåget framföras med normal hastighet.

För att ett eventuellt nödstopp skall ha samma verkan på ett sådant tåg, som om endast elloket framförde tåget, skall en strömavtagare alltid vara uppfälld på elloket.

Vid spänningslöshet skall föraren på elloket omedelbart bromsa tåget och genom signalen »Kontaktledningen spänningslös» eller på annat sätt meddela detta till föraren på främre loket. Denne skall vidtaga de åtgärder, som är föreskrivna vid spänningslös kontaktledning.

Tågklarerare och annan berörd personal kan således räkna med att ett eventuellt nödstopp har samma verkningar vare sig elloket går främst eller ej.

Farlig närhet föreligger, då personalen under pågående arbete eller för att komma till eller från arbetsplatsen riskerar att direkt med någon kroppsdel eller indirekt med redskap eller materiel komma i beröring med eller så nära spänningsförande del att överledning kan äga rum. Vid högspänningsdel för 15 kV föreligger farlig närhet vid avstånd under 1 m.Anläggningsdel, som kan föra högspänning, skall alltid anses vara spänningsförande tills den blivit frånkopplad och jordad.   

Kan ej behövliga åtgärder vidtagas med manöverstången, skall fordonet flyttas till spår utan kontaktledning eller om detta icke är möjligt till spår med kontaktledning, som kan frånkopplas med frånskiljare, som samtidigt jordförbinder ledningen (lastspårsfrånskiljare).

Kan fordonet lämpligen ej flyttas skall personal från elavdelningen tillkallas för frånkoppling och jordförbindning av kontaktledningen. Då denna gjorts ofarlig, lämnar elavdelningens personal klart för att beträda fordonets tak. Personal från elavdelningen skall även taga bort jordförbindningen och koppla in kontaktledningen, när denna åter får göras spänningsförande.

Ovanstående gäller vare sig fordonet står under kontaktledning eller ej. På Ö-lok skall även batterifrånskiljarna vara frånslagna.

  2. Samma kontrollåtgärder med undantag av jordningen skall även vidtagas vid byte av säkring för 35 A eller högre märkström, eller om spänningen till jord är högre än 250 V.

Anm. På fordon lift YB 0a6/7 får högspänningssäkringen på taket bytas om säkerhetsåtgärderna i denna art vidtagits och bytet utförs inifrån fordonet.

får taket bestigas först sedan kontrollåtgärderna i art 56 vidtagits samt strömavtagare och takledningar jordats med jordningsstång i strömavtagarens jordningsbygel enligt fig. (I lokstall finns i allmänhet jordningsstång med jordledaren fast förbunden med rälerna.)

Är frånskiljare på loktaket öppen eller måste öppnas skall takledningen jordas på bägge sidor om frånskiljaren.  

  2. Om kylvattnet kokar, skall sådant fyllas på försiktigt (stå så långt från kylaröppningen som möjligt när kylarlocket öppnas). Motorn skall därvid vara igång.

»Stäng dörrarna», •, ges
  a) på station, där tågklareraren ger avgångssignal: sedan tågbefälhavaren givit »klart för avgång»;
  b) på driftplats, där tågbefälhavaren ger avgångssignal: sedan avgångssignal givits.

»Ej uppehåll vid nästa driftplats», • •, (klart för avgång).

»Uppehåll vid nästa driftplats», • • •, (varsamhet) ges när uppehåll behövs där för trafikutbyte eller annan anledning.

»Fara», • • • • • • (upprepade ljud) ges när nödbromsning behövs.

  2. Signaler med enklangsklocka från föraren till tågbefälhavaren eller biljettgranskaren

»Samtal önskas», • •.

»Kontrollera dörrarna», • • •, ges
  a) på driftplats: när lampan »Dörr öppen» ej slocknar, sedan föraren stängt dörrarna. Tåget får avgå först sedan ny signal »stäng dörrarna» (•) erhållits och lampan slocknat,
  b) på linjen, om lampan »Dörr öppen» tänds. Tåget skall stanna och får fortsätta först sedan föraren erhållit ny avgångssignal och signal »stäng dörrarna» (•) från tågbefälhavaren eller biljettgranskaren samt lampan slocknat.

63: 1. Omedelbart efter igångsättning, t ex i stall, av en rälsbuss utan bromsblock skall bromsens verkan provas. Vid första lämpliga tillfälle kontrolleras att säkerhetsgreppet fungerar.

  2. Resgodshållarna på en rälsbuss klass B skall belastas någorlunda lika och med högst 400 kg vardera.

  3. I rälsbusståg med två rälsbussar skall bromshandtaget på den bakre ligga i det läge, som används, när handtaget tages bort. För att kunna bromsa i nödfall skall dock handtaget icke lyftas upp utan ligga kvar.

  4. Innan ett rälsbusståg med två verksamma rälsbussar får avgå från utgångsstation, skall bromsen och summern provas av den förare, som skall ha ansvaret för tågets manövrering. Bromsprovet skall omfatta tillsättning och lossning och summern provas med signal »Bromsa» (— • —) enligt nedan. Den andre föraren skall kontrollera att bromscylindermanometern gör utslag och sedan repetera signalen på summern.

  5. Summersignaler mellan förare i rälsbusstag:

»Lossa bromsarna», — •, ges
  a) av föraren på bakre bussen när lrafikutbytet avslutats eller ej behövs,
  b) av föraren på främre bussen när tåget skall sättas igång eller hastigheten ökas.

»Giv akt», •, ges om hastigheten skall minskas.

»Bromsa», — • — , ges
  a) när tåget skall stannas eller om hastigheten skall sänkas avsevärt,
  b) som svar på signal (—  •) med betydelsen »ej klar för igångsättning».

»Beredd», • • e, ges om uppehåll behövs vid nästa driftplats.

»Fara», • • • • e, (upprepade ljud) ges när nödbromsning behövs.

»Framåt», —, ges vid växling.

»Back», — —, ges vid växling.

  2. Ventiler i stall eller garage får under inga förhållanden stängas helt, spikas igen med pappskivor e d.

  3. Då fordon står över arbetsgrav, får ingen uppehålla sig i graven, när motorn är igång eller omedelbart efter, om ej ventilations- och avgasutsugningsanordningarna i graven fungerar.

  4. Vid arbete på den maskinella utrustningen skall sådan åtgärd vidtagas, att motorn ej kan sättas igång av obehörig person, och i övrigt skall nödvändiga försiktighetsmått för att hindra olycksfall iakttagas.

  2. När lok körs ut från lokstation skall i regel utblåsningsventilerna vara öppna och slidomkastningen fullt utlagd, så att olja och smuts avlägsnas från slid- och cylinderfoder.

  3. Före tågs avgång skall cylindrarna värmas upp, så att kondensvatten ej längre synes följa med ångan genom utblåsningsventilerna.

  2. Om vattenståndet sjunkit så lågt, att det icke syns i vattenståndsglasen ens då regulatorn öppnas, föreligger risk för torrkokning. Ångförbrukningen skall då sakta strypas och loket stannas. Fyren skall skyndsamt rakas ut eller täckas med fuktig aska, sand, jord e. d. eller släckas med vatten eller snö. Vatten får icke matas in i pannan och ej heller får ångtrycket minskas genom att släppa ut ånga. Säkerhetsventilerna får ej röras vare sig de avblåser ånga eller ej. Som regel gäller att inga häftiga förändringar i pannans verksamhet får framkallas.

3. Föraren svarar för att eldningen anpassas efter ångbehovet. Eldstadsluckorna får ej stå öppna längre än nödvändigt.
  

2. Om förbud att gå upp på ånglok under kontaktledning se art 54.

  2. Vatten får ej matas in i pannan under pågående slaggning.

  3. Före slaggning på mellanstation skall biträdet rengöra bakre rostytan och ordna backfyr samt i övrigt sköta fyren så att livlig förbränning kan erhållas efter slaggningen. Vid loktjänstens slut skall fyren vara väl utbränd, bakre rostytan rengjord och backfyr ordnad.

  2. Fällskoporna skall vara uppfällda och de i körriktningen främsta damparna får icke vara öppna under gång.3. Innehållet i asklådan hålls fuktigt genom vattenspolning. Under spolningen skall samtliga dampar vara stängda så att utblåsning av glödande partiklar hindras.

Som grundprincip gäller att eldningen bör skötas så, att med minsta möjliga bränsleförbrukning fullt ångtryck hålls då loket arbetar. Eldningen skall även avpassas så att säkerhetsventilen ej öppnar och skorstenen ej avger svart rök.

  skjut fram fyren i fyrboxen,
  befria rostytan, där reservfyren legat, från aska och slagg,
  fördela fyren över hela rostytan,
  kasta på »friska» kol i lämplig mängd,
  ställ hjälpblästern (sotaren) obetydligt öppen,
  reglera rökutvecklingen med stjärnventilerna på eldstadsluckorna.

  elda på i små mängder och växelvis på olika delar av rostytan,
  öppna bakdampen före avgång,
  undvik kraftig påeldning omedelbart före eller vid avgång,
  mata ej in »rundvatten» i pannan före avgång.

  håll vattenståndet i pannan mellan lägsta och högsta vattenståndsmärkena,
  elda på ofta men i små mängder,
  anpassa påeldningen efter ångbehovet,
  slå sönder större kolstycken till en knytnäves storlek,
  se till att hål i fyren ej uppstår,
  undvik att elda så att »gubbar» (anhopningar av oförbrända kol) uppstår,
  riv ej i fyren med eldstadsrakan (medför slaggbildning),
  stäng eldstadsluckorna mellan varje skyffel och elda på raskt, avpassa eldningen så att stark rökutveckling ej uppstår vid driftplats,
  håll fyren i sådant skick, att biträdets uppmärksamhet helt kan ägnas åt signalerna vid ankomst till eller avgång från driftplats eller i gång i kurva där förarens sikt är skymd.

Eldning med stybbiga kol kräver särskild uppmärksamhet. Vid stor stybbhalt och kraftigt drag följer oförbrända kolpartiklar med förbränningsgaserna ut genom skorstenen. Stybben kan även falla ned i asklådan genom rosterna. Förlusterna blir mindre om stybben är blandad med kol i stycken. Fyren skall hållas tunn, då slagg eljest lätt bildas.

På ventilstället finns även en ventil för anslutning till stationär luft- eller ångledning.

Ångledningen till brännaren är försedd med manometer. Ångledningen till förvärmaren har termometer och säkerhetsventil.

Eldstadsluckorna har ersatts med en tättslutande isolerad plåt med inspektionshål. Inspektionshålet kan i regel användas vid tändning av brännaren. I fyrboxen är ett eldstadsvalv murat av ungefär samma längd som vid koleldning. Gnistsläckare i sotskåpet behövs ej på oljeeldat lok.

  a) öppna luckorna för luftintaget,
  b) öppna för ånga eller tryckluft till oljeventilstället,
  c) öppna ventilen till ringsotaren,
  d) öppna ventilen för ånga till brännaren tills manometern visar 0,3-1,0 kg/cm2,
  e) öppna avstängningsventilen vid oljetanken,
  f) placera en brinnande oljeindränkt trasselsudd e d — stödfyr eller lunta — framför brännarens mynning (stödfyren förs in genom inspektionshålet eller tändhålet på fyrboxens sida),
  g) öppna regleringsventilen för olja något, så att olja kan rinna fram till brännaren,
  h) kontrollera att oljan antänds och att rätt olje-luftblandning erhålls,
  i) koppla bort hjälpångan eller luften när trycket i pannan stigit till 3 — 4 kg/cm2 och använd ånga från huvudventilstället till brännare och ringsotare, samt skruva på blindmuttern till värmeledningsstudsen eller stäng kranen på luftventilen.

För att icke skada pannan skall uppeldningen ske varsamt och icke på kortare tid än 1 1/2 — 2 timmar från kallt vatten till ångbildningen börjar.

Sedan fyrboxen och murverket blivit varma, kan i regel ringsotarens pådrag minskas.

  mörk eller svart rök =  ofullständig förbränning,
  svagt gulbrunfärgad rök =  god förbränning,
  knappt skönjbar rök = god förbränning men för mycket luft.

Ofullständig förbränning ger dålig ångbildning, stor oljeförbrukning, stor sotbildning i tuberna och koksbildning i fyren. Luftöverskott sänker temperaturen på förbränningsgaserna och bör därför undvikas.

  a) stäng regleringsventilen för olja,
  b) stäng av ångan till brännaren när den slocknat,
  c) stäng sotaren efter ca 1 minut,
  d) stäng damparna.

Har sotaren icke varit pådragen, måste denna öppnas innan olje- regleringsventilen stängs.

  a) sätt sandtratten i inspektionshålet,
  b) öppna regulatorn helt,
  c) lägg fram »skruven» för stor fyllning,
  d) häll sand i tratten (4-5 skopor).

Är tuberna sotiga blir då röken från skorstenen svart.

Sandblästring bör ej ske i bebyggda trakter eller där risk för brand finns. 

Branden börjar i regel i den olja, som runnit ned i asklådan och där förgasats. Brinnande olja kan sedan droppa ned och antända skräp i arbetsgraven eller på golvet under loket. Oljeindränkt sot och andra avlagringar kring asklådan och under durken i förarhytten kan sedan göra att elden får fäste på loket.

För att förebygga brand är det därför av vikt att platsen kring ett uppställt oljeeldat lok hålls ren från brännbart material och att lokets underrede är rent.

ljebrand i arbetsgrav eller på marken släcks bäst med sand.

  a) stäng avstängningsventilen vid tanken,
  b) stäng regleringsventilen för olja till brännaren,
  c) stäng av ångan till brännaren, sedan den slocknat,
  d) stäng ringsotaren efter ca 1 minut,
  e) stäng damparna,
  f) stäng ventilen för ånga till ventilstället.

När lok avställs utan tillgång till tryckluft eller hjälpånga, bör ångtrycket ej tillåtas sjunka under 4 kg/cm".

  Överslag eller överhettning i elutrustning.
  Fel i förbränningsmotorer.
  Fel i eldstäder; både för olja och fast bränsle.
  Varmgång.
  Fel i bromssystem eller felaktigt handhavande av broms. Ovarsamhet med eld.
  Gnistor från ånglok.

På elfordon finns kolsyresläckare. Övriga fordon har pulversläckare. Efter släckning måste alltid noga kontrolleras, att branden verkligen släckts och inte flammar upp igen. Vid minsta tveksamhet skall bevakning ordnas.

Då kolsyra och pulver endast kväver elden, måste brand i fibrösa ämnen (trä etc) eftersläckas med vatten (kylas).

Använd brandsläckare får ej åter placeras i sin hållare.

Siffra inom parentes anger detaljens läge på bilden.

Åtgärder under körning och uppehåll

Punkterna 1-4 utföres före tågets avgång.

1. Drag upp klockan i hastighetsmätaren.
   1. Drag ut vänstra nyckeln något (1).
   2. Vrid nyckeln moturs, tills klockan är fullständigt uppdragen.
   3. Tryck in nyckeln.
2. Ställ klockan rätt.
   1. Drag ut högra nyckeln något (3).
   2. Vrid nyckeln i önskad riktning. Framåt till rätt visarställning. Bakåt — först så mycket längre utöver den aktuella visarställningen att minutvisaren passerat »30-min»-läget (vertikalt nedåt); därefter framåt till rätt visarställning.
   3. Kontrollera att fältet på urtavlan (2) är vitt under tiden 0    12
      och blått under tiden 12-24.
   4.   d) Tryck in nyckeln.
3. Anteckna genom mätarens sidolucka (4) med blyerts tågnr, datum och stationssignatur på remsan. Vid förarbyte skall den tillträdande föraren anteckna tågnr, datum och stationssignatur på remsan.
4. Kontrollera genom luckan (5) att tillräckligt lång remsa finns i mätaren. Om dubbla linjer är synliga i luckans övre del återstår remsa för registrering av ytterligare ca 70 mil. När de dubbla linjerna syns i närheten av luckans nedre del, är remsan i det närmaste slut. Så snart linjerna är synliga i luckan skall i reparationsblocket antecknas att remsan i hastighetsmätaren skall bytas ut.
5. Vid sådant tillbud till missöde, som för närmare utredning kräver uppgift om hastigheten, skall lokpersonalen avlägsna hylsproppen (6) ur motorn till hastighetsmätaren med färgskiva. Vid missöde, t ex urspåring eller kollision, gäller dessutom att fordonet ej får flyttas förrän efter särskilt medgivande.

När nämnda hylspropp avlägsnats skall detta antecknas i reparationsblocket innan fordonet lämnas eller förs vidare.

Hastighetstabell

Lokpersonalen ansvarar för effekterna på dragfordon. Vid kontroll av effekterna skall plomberade skåp icke öppnas. Om plomberingen bryts antecknas detta i reparationsblocket. Övriga skåp skall vara låsta. Skadade effekter och använda brandsläckare skall läggas i A-hytten och antecknas i reparationsblocket.

Effektförteckning för dragfordon