SJH 455.1 Ok - OMKOPPLARE
INNEHÅLL
11. BESKRIVNINGAR
Fram- backkopplare
Traktionsmotorernas rotationsriktning ändras med frambackkopplare
(FB-kopplare), vilka kopplar om motorernas magnetlindningar, så
att strömriktningen i dessa ändras i förhållande till strömriktningen
i rotorlindningarna. Se fig Ok 11.1. De till FB-kopplaren anslutna
strömskenorna står via huvudkontakter 5, fig Ok 11.2, i förbindelse
med omkopplarens vals 1, vars kontaktskenor bildar två från varandra
isolerade halvor.
FB-kopplarna manövreras på elektrisk väg vid omläggning av
kontrollerns FB-vals. Enär omkopplarna ej är konstruerade för
att bryta strömmar måste de manövreras i strömlöst tillstånd.
I kontrollern finns därför en mekanisk förregling, som förhindrar
omläggning av FBkopplarna när traktionsmotorerna är belastade.
FB-kopplarna är även utrustade med hjälpkontakter 17 för förregling
av manöverströmkretsar. Förreglingen hindrar att motorströmkretsen
kan slutas, om FB-kopplaren av någon anledning ej har lagt om eller
ej intagit ändläge. FB-kopplarna kan, med avseende på
manöveranordningens konstruktion, indelas i två huvudtyper, dels
elmagnetiska, dels elpneumatiska.
Elmagnetiska fram- backkopplare Typ FBV 3C
Se fig Ok 11.2 och 3
Denna typ av FB-kopplare förekommer bl a på D-lok. Kontaktvalsen
1 är lagrad i stativet 2. Kontaktskenornas hållare 3 är fastsatta
på de isolerade bultarna 4, varvid skenorna således är isolerade
från varandra och FB-kopplarens övriga detaljer. För att underlätta
kontaktfingrarnas glidning över öppningarna mellan skensegmenten
är skenornas ändar snedskurna. Hållarna för huvudkontakterna 5 är
utformade till uttag för anslutning av strömskenorna till motorerna.
Manöverdonet utgöres av två elmagneter som matas med växelström.
Magneternas järnkärnor är därför utrustade med kompensationsbleck.
Se Ko "Typ ABV 1200".
Magneternas ankare 6 är fastsatta vid det på bulten 7 rörliga
kärnfästet 8. De undre kärnornas fäste 9, vilket även lagrar bulten
7, är fastskruvat vid FB-kopplarens stativ.
Rörelsen på kärnfästet 8 överföres till valsen via kuggsegmenten
10 och 11. En dämpanordning, bestående av luftcylindrarna 12,
kolvarna 13 och en arm som förenar de båda kolvarna, förhindrar
att manöverrörelsen sker så snabbt, att det rörliga kärnfästet
studsar i ändlägena. Dämpningen åstadkommes genom att luften,
då kolven pressas in i cylindern, får passera ett hål med liten
genomströmningsarea i skruven 14. När kolven föres åt motsatt håll
upphör anliggningen av brickan 15 med packning mot kolven, så att
luften kan strömma genom kolvens hål. Kolvarna manövreras av en
medbringare, som är fastsatt på kontaktvalsens axel.
För att lägga om FB-kopplaren erfordras en förhållandevis
hög strömstyrka genom manöverspolen. Enär spolen är matad även
efter omläggningen, måste strömmen begränsas, så att spolen ej
antar skadlig temperatur. Strömmen begränsas genom att reaktorn
16, omedelbart före ändläget, kopplas i serie med manöverspolen.
Se fig Ok 11.4. Reaktorn består av två seriekopplade spolar på
en sluten lamellerad järnkärna. Omkopplingen av manöverspolarnas
strömkretsar sker med de hjälpkontakter, som är belägna närmast
manöverdonet. Kontaktpunkterna F, B och N enl fig förreglar de
manöverströmkretsar, vilka möjliggör att traktionsmotorströmkretsen
kan slutas sedan FB-kopplaren lagt om.
Elpneumatiska fram- backkopplare Typ AURJA 2501
Se fig Ok 11.5 och 6
Denna typ av FB-kopplare förekommer bl a på Da-lok. Kontaktvalsen
och huvudkontakterna överensstämmer i princip med motsvarande
anordning på typ FBV3C bortsett från ett annat utförande på
huvudkontakterna och deras hållare, vilka överensstämmer med typ
AURJA 1503, fig Ok 11.8. Typ AURJA 2501 saknar frånskiljare.
Hjälpkontakterna 17 utgöres av kamställare med silverkontakter.
Kamställarna styres av kammar på kontaktvalsen.
FB-kopplarens manöveranordning består av ett trvckluftsdon och
två ventiler 1, typ YBL8B. Se Ts.
Tryckluftsdonets kolvar är förenade med kuggstången 2, som överför
rörelsen till valsen via kuggsegmentet 3. Var och en av kolvarna består
av en gummimanschett 4, som är belägen mellan två brickor. Vid omläggning
av FB-kopplaren slutes strömmen till fram- eller backventilens spole,
varvid ventilen släpper fram tryckluft till resp luftcylinder. När
strömmen till spolen brytes, stänger ventilen den ovannämnda förbindelsen
och öppnar en luftväg från cylindern till fria luften.
För att hindra frysning av tryckluftsventilerna vintertid finns två
seriekopplade värmeelement 5 belägna mellan ventilerna. Elementen kopplas
in med strömställaren för apparatvärme.
På FB-kopplarens baksida är monterad en riktventil 6 för sandning.
Se Ts. Ventilen manövreras via två
kuggsegment, varav det ena är fastsatt på kontaktvalsens axel och det
andra på ventilspindeln.
Elpneumatiska fram- backkopplare typ AURJA 1503
Se fig Ok 11.7 och 8
Denna typ av FB-kopplare förekommer på Ma-lok.
De sex traktionsmotorerna på loket är uppdelade i två grupper om
vardera tre motorer. Motorgrupperna är anslutna till var sin FB-kopplare.
Varje omkopplares kontaktvals är indelad i tre från varandra isolerade
sektioner. FB-kopplarna är utrustade med frånskiljare för var och en av
motorerna i deras återledningar till huvudtransformatorn. När handtaget
föres nedåt lyftes kontaktfingarna från valsen. Samtidigt bryter en
hjälpkontakt kretsen till motorkontaktorn och hindrar att denna slås
till. En annan hjälpkontakt slutes för att ersätta motorkontaktorns
förregling i tillslaget läge. En spärranordning låser frånskiljaren
i till- och från-läget. A-ändens FB-kopplare är utrustad med riktventil
för sandning.
Bortsett från ovanstående överensstämmer typ AURJA 1503 med AURJA 2501.
Elpneumatiska fram- backkopplare typ FBV 7
Bland de övriga förekommande typerna av FB-kopplare kan nämnas FBV 7
för Hg-lok. FB-kopplaren manövreras elpneumatiskt med växelström, varför
elmagneten, som manövrerar tryckluftsventilen, har ett annat utförande än
den förut beskrivna typ YBL 8 B. Denna ventil har typbeteckningen YBV 8
och visas på fig Ok 11.9.
Såväl den fasta järnkärnan 1 som ankaret 2 är lamellerade. När
strömkretsen till manöverspolen slutcs påverkas tryckstången 3 och armen
4, varvid ventilerna 5 och 6 tryckes ned. Ventilen 6 öppnar därvid vägen
för tryckluften, som då kan strömma in i cylindern. När strömkretsen brytes
tryckes båda ventilerna upp av fjädern, varvid ventilen 5 öppnar
förbindelsen mellan cylindern och fria luften. Fjädern för intryckaren
7 bestämmer nedtryckningskraften på ventilerna.
Ok 11.9 Tryckluftsventil typ YBV8 till fram-backkopplare typ FBV 7 2 3
Omkopplare för tågvärme
Enär de elapparater, som anslutes till tågvärmeledningen, har ett
varierande effektbehov, är huvudtransformatorns sekundärlindning försedd
med två uttag, varvid två olika spänningar kan erhållas. På äldre lok
finns i regel tre, men uttaget med den lägsta spänningen användes ej
numera.
De spänningar som kan erhållas är ca 800 och 1000 V vid normal
kontaktledningsspänning. Spänningsuttagen från transformatorn är på
D- och Hg-lok anslutna till en tågvärmekopplare 2 enl fig Ok 11.10.
Omkopplaren kan intaga lägena S, 1, 2 och 3. Vid lägena 2 och 3 erhålles
800 resp 1000 V. Läget S har tidigare använts vid transport av overksamt
lok med arbetande fläktar.
Ok 11.10 Tågvärmekretsar på D- och Hg-lok
Ok 11.11 Tågvärmekretsar på Da-lok
På bl a D-, Ma- och ombyggda F-lok är uttagen för tågvärme anslutna
till var sin kontaktor enl fig Ok 11.11. Strömkretsarna för kontaktorernas
manövrering samt strömkretsen för den elmagnet, som frigör spärren för
tågvärmenyckeln, går över en tågvärmeställare 3. När tågvärmeställaren
står i läge 2 kan kontaktorn för 800 Vuttaget slås till och vid läge 3
kontaktorn för 1000 Vuttaget. Kontaktorerna är förreglade över varandra,
så att tillslagning av den ena kontaktorn förhindras om den andra t ex
skulle vara fastbränd.
Ok 11.12 Tågvärmekopplare typ CBO 22 C
Tågvärmekopplare typ CBO 22C, fig Ok 11.12 och 13
Tågvärmekopplare av denna typ förekommer på bl a D-, Hg- och ej
ombyggda F-lok.
Omkopplaren manövreras genom att axeln 1 vrides med
tågvärmenyckeln. Genom en spärranordning, som består av två
fjäderbelastade armar 2 och en spärrskiva, bringas valsen att
inta sina bestämda lägen. Huvudkontakternas armar 3 är rörliga
omkring bultarna 4. Vart och ett av kontaktarmsparen manövreras
av en kamskiva 5 och en fjäder 6. Kontakthållarna 7 är lagrade
omkring bultarna 8 och kontaktkraften mot skenan 9 bestämmes av
fjädrarna 10. Huvudkontakterna är omgivna av en bakelitskärm
11 för skydd mot beröring. Kretsen över hjälpkontakten 12 slutes
i resp lägen av en kontaktvals på axeln 1. Enär omkopplaren ej är
konstruerad för att bryta strömmar, får den manövreras endast i strömlöst
tillstånd. Man måste därför kontrollera, att tågvärmekontaktorn är
frånslagen innan tågvärmekopplaren får läggas om. Tågvärmenyckeln kan
tagas bort endast i läge S och utgör, då densamma visas upp för den
personal, som kopplar tågvärmekablarna mellan fordonen, ett bevis för att
tågvärmeledningen från loket ej är spänningsförande.
Ok 11.13 Skärning genom tågvärmekopplare typ CBO 22 C
Ok 11.14 Tågvärmeställare typ CBO 60
Tågvärmeställare typ CBO 60
Se fig Ok 11.14 och 15
Tågvärmeställare av denna typ förekommer bl a på Da-, Ma- och
ombyggda F-lok.
Kontaktvalsens axel 1 vrides med tågvärmenyckel, varvid valsens
kontaktstycken i resp läge sluter och bryter strömkretsarna
enl fig Ok 11.11. En spärranordning, bestående av en fjäderbelastad
arm 2 och en spärrskiva 3, bringar valsen att inta sina bestämda
lägen. Nyckeln kan tagas bort endast i läget "Från". På omkopplarens
baksida finnes en elmagnetisk spärr, som hindrar valsen att vridas
från läget 2 till "Från" om någon av tågvärmekontaktorerna skulle
stå kvar i tillslaget läge.
Ok 11.15 Tågvärmeställare typ CBO 60
Strömkretsen till magnetens spole är sluten över omkopplaren när
denna intar det markerade läget mellan 2 och "Från". När spolen 4 matas
i detta läge attraheras ankaret 5, varvid spärrskivan 6 frigöres och
valsen kan vridas mot "Från"-läget.
Ok 11.16 Manövermotorkretsar Ma-lok
Riktkopplare
Manövermotorn, som driver pådrag och lindningskopplare på
uppsidereglerade lok, arbetar med olika rotationsriktningar för
upp- och nedkoppling. Ändring av rotationsriktningen åstadkommes
av en riktkopplare, som kastar om strömriktningen i motorns
rotorlindning. Se fig Ok 11.16.
Ok11.17
Riktkopplarens utförande framgår av fig Ok 11.17 och 18. De två
elmagneterna 9 manövrerar det gemensamma ankaret 10, vilket är
lagrat på bulten 11. Fjädern 12 håller ankaret kvar i resp ändläge
när strömkretsen till manöverspolen har brutits, vilket sker vid
tillslagning av manövermotorrelät.
Strömkretsarna över riktkopplaren brytes och slutes av kamställarna
13, vilka är försedda med silverkontakter. Riktkopplaren manövreras
på elektrisk väg från den bemannade kontrollern. När reglervalsen
vrides till läget U slutes strömkretsen till riktkopplarens uppspole.
När valsen föres till läget Å eller O slutes strömkretsen till
nedspolen. Det senare sker även när återgångsrelät av någon anledning
slår ifrån. Se resp loks kretsschema.
Ok 11.18 Riktkopplare
Övriga omkopplare
Utöver de förut beskrivna omkopplarna finns ytterligare ett antal
typer, vilka med hänsyn till konstruktionen i stort sett liknar
varandra. Samtliga utgöres av handmanövrerade valsomkopplare med
glidkontakter.
Manöverströmsomkopplare typ CBO 24
Se fig Ok 11.19
Omkopplaren förekommer på bl a D- och F-lok och har till uppgift
att förhindra samtidig manövrering från båda förarhytterna. Då
omkopplaren, som manövreras med környckeln, ligger i läge A eller B
innebär detta att loket kan manövreras från A- resp B-ändens kontroller.
Manöverströmsfrånskiljare typ CBO 95
Se fig Ok 11.20
Denna typ av omkopplare, so:n förekommer bl a på Da-lok, har
omkopplingslägena "Till", "Pådrag från" och "Från". Läge "Till" användes
såväl vid enkel- som multipeldrift. Läge "Pådrag från" användes då
traktionsmotorerna ej får tillföras spänning. Strömavtagare, huvudbrytare,
hjälpmotorer och tågvärme kan dock manövreras normalt. Läge "Från"
användes då huvudtransformatorn ej får tillföras spänning.
Omkopplaren manövreras med környckeln.
Ok 11.19 Manöverströmsomkopplare typ CBO 24
Ok 11.20 Manöverströmsfrånskiljare typ CBO 95
Provomkopplare
Se fig Ok 11.21
Ok 11.21 Provomkopplare typ CBO 94
Provomkopplare förekommer på samtliga loktyper och kan intaga
normal- eller provningsläge. I normalläget matas hjälpmaskiner och
växelströmsmanövrerade apparater från huvudtransformatorn och i
provningsläget från yttre strömkälla via lokets provintag. Dessa
omkopplare förekommer i ett flertal olika typer, av vilka de äldre
manövreras med környckeln och de nyare med en speciell nyckel, som
endast kan frigöras från omkopplaren i normalläge. På F-lok manövreras
omkopplaren av nyckeln för högspänningskammardörren, varvid denna
måste vara öppen och transformatorns nedspänningssida jordad. På
lok som saknar denna förregling, skall jordningsdonet läggas i läge
"Till" eller högspänningskammardörren öppnas innan provspänning kopplas
till loket.
12. KONTROLL - SKÖTSEL
bild Ok12.1
A. Allmänt
- Fram-backkopplare
- Kontrollera att isolationen är utan skador och fri från
föroreningar.
- Kontrollera att kontaktskenor, kontaktstycken och anslutna
kablar är väl fastdragna.
- Kontrollera att kontaktvalsens skenor är fria från brännsår
och andra skador.
- Kontrollera att huvudkontakterna har god anliggning mot skenorna
samt att deras fjädrar är hela och ej blåanlöpta.
- Kontrollera hjälpkontakterna
- Glidkontakter
- Nedslitningen av kontaktstyckena får ej vara så stor att måttet
på fig Ok 12.1 underskrides. Putsa vid behov bort brännsår och
skarpa kanter från kontaktytorna.
- Luftgapet mellan kontaktskenornas segment får ej överstiga 2 mm.
- Kontaktfingrarnas lyfthöjd skall överensstämma med. måttet på
ovannämnda figur. Justera vid behov med ställskruven 1. Kontrollera
ställskruvarnas låsfjädrar.
- Kontrollera kontaktfingrarnas fjädrar. Kontaktkraften skall vara
ca 1,2 kp.
- Hjälpkamställare
Se Ko 12 A punkt 7 d-f.
Kontrollera FB-kopplarens lättrörlighet genom att att manövrera den för hand.
Manövrera FB-kopplaren från kontroller.
- Kontrollera vid elmagnetisk FB-kopplare
- att omläggningen ej sker så hastigt att
ankaret studsar i ändlägena. Om så är fallet, undersökes dämpanordningen.
- att ankarets vibrationer ej är onormalt stora. Om så är fallet
kan orsaken vara brustna kompensationsbleck eller att ankaret har dålig
anliggning mot kärnan. Dålig anliggning kan orsakas av snedställning
mellan magnetfästet och stativet, föroreningar mellan kärnan och
ankarets inre ben eller ojämna anliggningsytor.
- elpneumatisk FB-kopplare
- att inga luftläckor förekommer på tryckluftsdonet, ventilerna
eller den anslutande luftledningen.
Anm. Revisionsarbeten på YBL- och YBV-ventiler (inslipning
av ventiler, byte ventilfjädrar o dyl) får ej utföras på dvst.
Tågvärmekopplare
- Tag bort beröringsskyddet för huvudkontakterna.
- Kontrollera att isolationen är utan skador och fri från
föroreningar.
- Syna huvudkontakterna. Putsa bort brännsår eller svetspärlor
vid behov. Manövrera omkopplaren och kontrollera kontakternas lyfthöjd
och anliggning mot uttagsskenan. Efter ev utbyte av tågvärmekopplare
skall den nya omkopplaren kontrolleras, så att dess huvudkontakter
bryter och sluter på föreskrivet sätt för vardera kopplingsläget.
Vid omläggning tillses att kontaktparet, som sluter mot uttagsskenan,
lämnar denna innan nästföljande kontaktpar sluter.
- Kontrollera hjälpkontakternas anliggning och lyfthöjd
(se punkt 5).
- Kontrollera att kontakt- och spärrarmarnas fjädrar är hela.
- Kontrollera att anslutna kablar och strömskenor är väl fastdragna
och att de böjliga ledarna är hela.
- Sätt fast beröringsskyddet.
Tågvärmeställare
- Kontrollera att isolationen är utan skador och fri från föroreningar.
- Syna kontaktfingrar och kontaktstycken. Putsa bort brännsår och
oxider. Kontrollera att kontaktfingrarnas lyfthöjd är ca 1 mm från stödet.
- Kontrollera genom manövrering av omkopplaren att spärranordningarna
fungerar tillfredsställande.
Riktkopplare
- Kontrollera att isolationen är utan skador och fri från föroreningar.
- Kontrollera riktkopplarens lättrörlighet.
- Kontrollera kamställarna enl Ko 12 A, punkt 7 d-f.
- Manövrera riktkopplaren från kontroller.
Övriga omkopplare
- Kontrollera att isolationen är utan skador och fri från föroreningar.
- Syna kontaktfingrar och kontaktstycken. Putsa bort brännsår ch oxider. Blåanlöpta
kontaktfingrar och skenor bytas ut. Kontrollera att kontaktfingrarnas lyfthöjd är
ca 1 mm från stödet.
- Kontrollera att befintliga spärranordningar fungerar tillfredsställande
och att omkopplaren är lättrörlig.
B. Smörjning
Smörj vid behov sparsamt med några droppar olja på de smörjställen,
som markerats på figurerna. Kontaktytor på skenor och glidkontakter
rengöres vid behov samt anoljas lätt. De omkopplare, som ej är medtagna
bland illustrationerna, smörjes i enlighet med likvärdig illustrerad.
Ang smörjmedelskvalitet se Dv.
13. UTBYTE
A. Manöverspole för FB-kopplare typ FBV 3 C.
Bytet kan utföras utan nedtagning av FB-kopplaren.
- Demontering av manöverdon
- Skruva loss dämpcylindrarna från stativet och tag bort cylindrarna med kolvar.
- Skruva loss det undre kärnfästet från stativet. Två av skruvarna är belägna på fästets baksida.
- Skruva loss manöverspolarnas kablar.
- Drag ut manöverdonet från FB-kopplaren.
- Byte av manöverspole
- Tag bort saxpinnen ur bulten för det rörliga kärnfästet. Slå ur bulten och lyft bort kärnfästet.
- Skruva loss den felaktiga manöverspolens klämbygel och tag bort spolen.
- Anbringa den nya spolen. Lägg på ev presspanunderlägg under klämbygeln och drag fast denna lätt
med skruvarna.
- Anbringa det rörliga kärnfästet. Anolja och för in bulten.
- Kontrollera att ankaret går fritt i den monterade spolen. Justera ev. Drag skruvarna lika mycket
och ej för hårt.
- Anbringa brickan och saxpinnen på bulten för det rörliga kärnfästet.
- Kontrollera fastdragningen av den motsatta manöverspolen och samtliga järnkärnor.
- Montering av manöverdon och kontroll
- Anolja kuggarna på axelns kuggsegment. Anbringa manöverdonet
på FB-kopplaren. Kontrollera att kuggsegmenten har rätt kuggingrepp.
Skruva fast det undre kärnfästet.
- Anslut och skruva fast manöverspolarnas kablar.
- Anolja dämpkolvarna samt montera dämpanordningen.
- Koppla provspänning och manövrera FB-kopplaren från kontroller.
Se 12 A, punkt 7 a och b.
- Bryt provspänningen.
B Reaktor för FB-kopplare typ FBV 3 C.
- Nedtagning av FB-kopplare
- Skruva loss samtliga strömskenor och manöverströmskablar från
FB-kopplaren. Märk kablarna vid behov.
- Skruva loss fästskruvarna.
- Drag fram FB-kopplaren och placera den på maskinrumsgolvet.
Nedtagningen underlättas om en lämplig träläm placeras mot FB-kopplarens
underrede och maskinrumsväggen vid golvet.
- Tag ned FB-kopplaren från loket med hjälp av lyftanordning.
Transportera den till arbetsbänk och placera den så att reaktorn
blir åtkomlig.
- Byte av reaktor
- Skruva loss reaktorns kablar och fästskruvar.
- Montera den nya reaktorn. Om byte skall ske av enbart
reaktorspolarna förfares enl följande
- Sätt fast reaktorn i skruvstycke på sådant sätt kärnans ok
blir beläget mellan skruvstyckets att ett av käftar.
- Blada isär och tag bort det fria oket. Ge akt på plåtarnas
ihopläggning.
- Byt ut de felaktiga spolarna och blada ihop kärnan.
- Koppla spolarna inbördes på sådant sätt, att de två magnetfälten
kommer att samverka. Detta fastställes enklast genom att kontrollera
vilken av de två kopplingsalternativen, som ger den lägsta strömstyrkan
när reaktorn anslutes till växelspänning. Isolera ledarkopplingen
mellan spolarna.
- Rengör och anolja vid behov valsens kontaktskenor.
-
Uppsättning av FB-kopplare och kontroll
- Transportera och lyft in FB-kopplaren på dess plats i loket.
- Skruva in och drag fast fästskruvarna samt montera
strömskenorna och manöverströmskablarna.
- Koppla provspänning.
- Manövrera FB-kopplaren från kontroller. För kontroll av
reaktorns inkoppling anslutes en provlampa (250 V) till uttagen
på den manöverspole som matas, varvid lampan skall lysa svagt.
Anslut lampan till den andra spolen och beordra omläggning av
FB-valsen i kontrollern. Under FB-kopplarens omläggning skall
lampan avge full ljusstyrka och skifta till svagt ljus omedelbart
innan omläggningen är fullbordad.
- Bryt provspänningen.
Fil 0808 datum 2023-09-16