BRANDEN I KARLSHÄLL 2016-06-25

Denna sida är ännu inte färdig.

I närheten av det 1905 nybyggda Luleå Järnverk anlades 1912 ett träsliperi, dvs en pappersmassefabrik där massan framställdes på mekanisk väg. Massan blir då ligninhaltig och lämpar sig främst till tidningspapper och liknande. Transporten från fabriken gick huvudsakligen på båt och mellan kajen i kanten på Notviken och fabriken anlades två stora magasin på drygt 100 meters längd vardera.

Södra magasinet - det var stora byggnader. Glada MBV-medlemmar med veterandroska 1988.

Mer eller mindre oförtjänt har magasinen blivit kända som tyskmagasinen, då under andra världskriget die Wehrmacht hyrde magasinen för att mellanlagra förnödenheter som skulle via Malmbanan till Norge. Tyskland stod då på höjden av sina militära framgångar och svenska regeringen hade inte mycket att sätta emot. Det var nu inte de enda platserna i Luleå där tysk materiel lagrades, men de andra platserna har fallit folk ur minnet.

Magasinen stod länge tomma, men när Malmbanans Vänner bildats i början på 1980-talet och började få problem med att få plats med sitt ständigt ökande bestånd av fordon, fick det norra magasinet ta emot vagnar, först på två, sedan fyra spår.

1994 var anläggningen utsatt för ett brandtillbud. Någon hade gjort upp eld utanför norra magasinet (för att grilla korv? koka kaffe?) och sedan inte sett till att elden släckt ordentligt. Efter att ha pyrt ett tag började det brinna i kajvirket. Turligt nog upptäcktes elden i tid, men 10 minuter senare kunde det ha varit för sent. Träkajen ersattes senare med stålspont för att hindra att magasinen gled ut i sjön.

Södra magasinet med Notviken till vänster och den förfallna och delvis brandskadade träkajen.

Ungefär klockan 6 på morgonen den 25 juni 2016 larmades räddningstjänsten i Luleå. En man där tittade ut genom fönstret och sa "Ojdå!". När man 10 minuter senare kom fram brann det så friskt att man inte kunde komma närmare brasan än 100 m. Hjälp kom från brandkårerna i Gammelstad och Piteå, men det enda man kunde göra var att försöka förhindra elden att sprida sig. Hade elden fått grepp i skogen, hade Karlsvik legat illa till. Men det var nära - från campingen rapporterades att tält fått skador av flygande glöd.

Bilden tagen av Luleå räddningstjänst kl 06:13. Det högra (södra) magasinet har redan brunnit ned. Framför detta ses f d BCo11 2302, som senare fattade eld. Lasten på O-vagnen till höger har just fattat eld.

MBV:s styrelse väcktes och kom till platsen utan att kunna göra något. Brandförloppet var mycket snabbt och redan vid 10-tiden hade det mesta brunnit ut.

Några timmar tidigare stod här en hög gavel med fyra spårportar. Vagnen längst till höger står på spåret som gick utanför magasinet, men den undgick inte elden.

Det blir hög temperatur i en sådan här brand. Stålvagnar knycklas ihop av sin egen tyngd. Gaveldörrar av aluminium återfinns som små pölar i fördjupningarna där sliprarna legat. Fönsterglas bildar vackra stelnade vattenfall när temperaturen sjunkit. Allt järn är överdraget med ett mer eller mindre tjockt lager av järnoxid med utseende som LKAB:s pellets. Takplåtarna är bitvis så genombrända att de kan smulas sönder mellan fingrarna. Troligen har bromsblocken klarat sig men inte mycket annat är värt att ta vara på.

AB7 4452 - typen som en gång var vanlig i fjärrtågen - borta. Dagen efter branden.

 

Den norska B3 25569 som väntade på ommålning från TKAB-utförandet och mindre puts invändigt.

Vagnar som varit lastade, ändrade form ännu mera. Hade vi inte vetat att elfinkan stått i det här hörnet, hade vi knappast känt igen den. Transformatorn - som tidigare suttit i ett Oe-lok - är en tung klump. Transformatoroljan har runnit ut och brunnit upp.

Elfinkan F2e 25911, den enda fungerande sådan och oerhört praktisk vid ångloksfärder under tråd.

Tre lokomotorer innebrändes också. Z43 445 var arbetshästen i det dagliga växlandet, D-30 ett intressant industrilok och Z61 362 den enda som inte blivit ombyggd till Z67.

Utbränd Z43 445. Handtagen på luckorna som var av zinkgjutgods har runnit bort.

Sju motordressiner, varav en kandidat (f d Yd 354) för restaurering till rälsbuss, och tre motortrallor gick åt.

Från vänster: Motortrallor, lokomotor D-30 7110, små motordressiner.

Och ambulansdressinen! Den enda i sitt slag, som användes mellan Kiruna och Riksgränsen innan riksvägen byggdes norr om Kiruna (nuvarande E10).

Ambulansdressin MDR 202.

Solkurva? Ja, nästan. Den intensiva hettan, större än vad solen orkar med en sommardag, ger en expansion av rälerna inne i magasinet. Utanför magasinet är spåret ordentligt ballastat och gör motstånd - alltså kröker sig rälerna i stället.

Räler krökta av hettan. B3 25569 i bakgrunden.

Följande fordon (listan är ännu ej komplett) förstördes helt i branden:

Följande gods- och malmvagnar som stod utanför magasinen var inte definitivt förstörda och kunde efter undersökning möjligen repareras och åter användas. Emellertid gjorde spårbristen att de flesta i stället skrotades.

Utöver förlusten av alla fordon, förlorade MBV uppställningsplats. Om det ska gå att skaffa ersättning för driftfordonen, måste ny uppställningsplats ordnas. Och inte minst kännbar var förlusten av alla reservdelar, t ex flera kompletta ATC-utrustningar.

2016-07-19 klipptes rambalkarna på B1 4910 sönder, så detta datum blev det officella skrotningsdatumet.

---

Malmbanans Vänner, Arcusvägen 95, 975 94 LULEÅ. Tel 0920-250016.

 Fil 1044 datum 2023-09-18