MBVF 0126 RISKHANTERING

Version:	3.2	Referens:	avo231221
Giltighet fr o m:	2025-02-23	T o m:	Tills vidare
Godkänd av:	Styrelsen /Arnold Vonkavaara	Referens:	Sty 25:4 (§ 25-30)
Revalideringsdatum:		Referens:
Ersätter:	MBVF 0126 ver 3.1	Daterad:	2024-01-09
Ansvarig utgivare:	Tc Rolf Nord
Sakredaktör:	Sa Jan Långström

Anm: MBV använder i denna föreskrift ordet riskhantering (alternativt riskstyrning) och inte ordet riskkontroll som återfinns i några EU-förordningar, svenska lagtexter och föreskrifter, då ordet kontroll i svenskan har dubbla betydelser till skillnad från engelskans control. Innebörden är dock densamma.

Ändringar från föregående version är markerade med avvikande bakgrundsfärg eller streck i kanten.

---

INNEHÅLL

---

1. ALLMÄNT

1.1. Föreskriftens syfte

Att klarlägga och föreskriva den samlade hanteringen av risker inkluderande regler, rutiner och rekommendationer för såväl den dagliga förekomsten av risker som de risker som uppträder i samband med planerade projekt.

1.2. Styrande dokument

• SFS 2022:367 Järnvägssäkerhetslag
• TSFS 2022:39 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om riskkontroll och säkerhetsstyrningssystem för nationellt infrastrukturtillstånd och nationellt trafiksäkerhetstillstånd
• MBVF 0109 Säkerhetspolicy

1.3. Närliggande dokument

• Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 402/2013 av den 30 april 2013 om den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning och om upphävande av förordning (EG) nr 352/2009 (CSM-RA)
• Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/110/EG av den 16 december 2008 om ändring av direktiv 2004/49/EG om säkerhet (järnvägssäkerhetsdirektivet)
• ERA-2009-0048-00-00-SV Gemensam säkerhetsmetod för riskvärdering och riskbedömning
• TSG 2014-503 Vägledning vid tillämpning av EU-förordning om gemensam säkerhetsmetod för riskvärdering och riskbedömning.
• MBVF 0118 Avvikelsehantering

1.4. Termer

• Riskhantering = hela processen för att identifiera, bedöma, analysera och förhindra eller mildra konsekvenserna om en risk utlöses. (Engelska: risk control.)
• Riskbedömning = enklare förfarande för att bedöma om en risk är verklig och om den behöver analyseras noggrannare. (Engelska: risk assessment.)
• Riskanalys = ingående analys av riskens allvarlighet, väsentlighet och konsekvenser. (Engelska: risk analysis.)

(riskbedömning = risk assessment, riskhantering = risk control)

2. IDENTIFIERING AV RISKER

2.1. Allmän medvetenhet om risker

Alla medarbetare i MBV såväl i dess egenskap av trafikföretag och infrastrukturförvaltare ska alltid vara medvetna om att risker kan uppstår inte bara vid ändringar och projekt utan även i dagliga rutiner. Cheferna för trafik-, maskin- och banavdelningarna ansvarar för att upprätthålla medvetenheten. Tillfällen för detta ges bl a vid utbildning på olika nivåer och vid särskilda säkerhetsmöten.

Särskilt ska riskmedvetenhet uppmuntras vid användning och utveckling av delsystemen för.

• avvikelser
• trafkledning
• kompetensstyrning
• underhåll

Alla medarbetare ska också uppmanas att känna sina begränsningar, dvs när ska man söka hjälp av någon med bättre kompetens.

2.2. Ej uppenbara risker

I allmänhet är det uppenbart var risker uppstår i tekniska sammanhang. Emellertid kan händelser i periferin av järnvägsdriften ge upphov till risker. Sådana är (men ej begränsade till)

• Organisationsförändringar. Om dessa berör MBV som trafikföretag eller infrastrukturförvaltare, ska säkerhetsansvarig beredas tillfälle att yttra sig.
• Byte av personal på poster med säkerhetsinverkan. Vederbörande avdelningschef ansvarar därvid för riskhanteringen.
• Ändringar av närliggande vägtrafik.
• Budgetförändringar. Ändringar som berör trafik-, underhålls- infrastruktur- eller säkerhetsverksamheter ska ske i samråd med vederbörande avdelningschef.

2.3. Projektrelaterade risker

Alla projekt innebär aktiviteter som kan innehålla risker. Därför ska riskhantering alltid ingå som en del i projektet.

3. BEHANDLING AV IDENTIFIERADE RISKER EJ TILLHÖRANDE PROJEKT

3.1. Akuta fall

Om det finns anledning att befara att en olycka kan inträffa inom närtid då en risk upptäcks, ska vederbörande vidta åtgärder för att förhindra olyckan innan vidare procedur följs. Om risken berör andra aktörer än MBV, ska dessa underrättas utan dröjsmål.

3.2. Avvikelserapport

En upptäckt risk som ej tillhör ett projekt ska rapporteras som en avvikelse. Se vidare MBVF 0118. Därefter ska riskbedömning och ev riskanalys utföras.

4. BEHANDLING AV PROJEKTRELATERADE RISKER

4.1. Initiering av riskhantering

När ett förslag till projekt läggs fram, ska förslagsställaren alltid redogöra för riskfaktorer i förslaget. Den avdelningschef som är ansvarig för förändringen ansvarar för att besluta om att genomföra riskhantering. Avdelningschefen ska underrätta säkerhetsansvarig om beslutet. Om risken berör andra aktörer än MBV, ska dessa underrättas utan dröjsmål.

4.2. Kartläggning

Inledningsvis skall ändringen beskrivas i korta ordalag med en preliminär systemdefinition för att kunna bedöma trafiksäkerhetspåverkan, arbetsmiljöpåverkan och väsentlighet enligt den vidare processen. Riskhanteringsprocessen för en ändring ska alltid inledas med en bedömning av om ändringen är trafiksäkerhetspåverkande och/eller arbetsmiljöpåverkande. Om ändringen är trafiksäkerhetspåverkande ska det värderas om ändringen är väsentlig eller ej. Om ändringen inte påverkar trafiksäkerheten ska det däremot inte göras någon sådan värdering; däremot ska slutsatsen motiveras och dokumenteras.

4.3. Frågan om väsentlig ändring

För att avgöra om ändringen är väsentlig ska följande kriterier beaktas:

• Konsekvens av bristande funktion: Ett trovärdigt värsta tänk- bara scenario om det system som är under bedömning inte skulle fungera, med beaktande av säkerhetsbarriärer utanför systemet.
• Grad av innovation vid genomförandet av ändringen: Här avses både vad som är innovativt inom järnvägssektorn, och vad som är nytt för just den organisation som genomför ändringen.
• Ändringens komplexitet.
• Övervakning: Oförmågan att övervaka den genomförda änd- ringen under systemets hela livscykel och göra lämpliga in- gripanden.
• Reverserbarhet: Oförmågan att återgå till det system som rådde före ändringen.
• Additionalitet: Bedömning av betydelsen av ändringen med beaktande av alla nyligen vidtagna säkerhetsrelaterade änd- ringar av det system som är under bedömning, vilka inte har bedömts vara väsentliga.

Exempel på väsentliga ändringar hämtade från maskinavdelningen:

• Inbyggnad av tågskyddssystem på typ av drivfordon som ej haft det förut.
• Byte av boggityp på vagn.
• Byte av hjulaxeltyp på vagn.
• Ombyggnad av fordon som ger förändrad vikt.
• Ombyggnad av delsystem på fordon så funktion eller komponenter förändras.

Om ändringen är väsentlig ska förslagsställaren se till att tillräcklig expertis involveras i processen.

5. RISKBEDÖMNING

Då risker kan vara av mycket olika karaktär, bör en första bedömning göras för att få svar på frågorma

• Är den rapporterade risken verklig?
• Finns en enkel åtgärd som eliminerar risken?
• Bör extern aktör involveras?

Om risken enkelt kan elimineras behöver inte formell riskanalys göras. Däremot ska beslut och åtgärder dokumenteras. Detta får vid rapporterade avvikelser göras i avvikelseutredningen.

6. RISKANALYS

6.1. Analys

Utgående från förslaget till ändring eller utredningen om avvikelsen, ska riskkällor systematiskt identifieras och deras risker beräknas. Möjliga säkerhetsåtgärder som leder till acceptabel risk ska identifieras och därvid ska de största riskerna prioriteras. Analysen ska fortgå tills samtliga risker reducerats till acceptabla.

Genomförandet av analysen ska göras av en grupp bestående av säkerhetsansvarig, trafikchef och maskinchef alternativt banchef (beroende av ändringens art), samt vid behov ytterligare en eller flera personer. Om det bedöms att det även krävs extern specialistkompetens för att kunna bedöma riskerna ska sådan anlitas. Säkerhetsansvarig ansvarar för att alla delar i processen dokumenteras.

Vid en systematisk genomgång av den förslagna ändringen görs en what-if-bedömning för att identifiera riskerna.

6.2 Värdering

Vid bedömning av riskerna ska i första hand vedertagen praxis användas. Inom MBV så ska i huvudsak blanketten Riskmatris, se handboken MBVH 00126 bilaga 6.

För konsekvenserna ska följande skala användas:

1. Övergående lindriga obehag, eller ringa materiella skador mindre aän 0,1 miljoner kr
2. Lätt personskada, varaktiga obehag, eller materiella skador mellan 0,1 och 1 miljoner kr
3. Enstaka svårt skadade, svåra obehag, eller materiella skador mellan 1 och 12 milj kr
4. Enstaka dödsfall eller flera svårt skadade, eller stora materiella skador mellan 12 och 24 miljoner kr
5. Flera dödsfall eller 10-tals svårt skadade, eller stora materiella skador för mer än 24 miljoner kr.

För sannolikheten ska följande skala användas:

1. Osannolik, mindre än 1 gång per 100 - 1000 år
2. Mindre sannolik, 1 gång på 10 - 100 år
3. Ganska sannolik 1 gång på 1 - 10 år
4. Sannolik, flera ggr/år
5. Mycket sannolik, mer än 1 gång per månad

6.3. Acceptans

I förordning 402/2013 sägs följande om allmänt acceptabel risk: "Som kriterium gäller att risker som härrör från riskkällor kan klassas som allmänt acceptabla om risken är så liten att det inte är rimligt att vidta några ytterligare säkerhetsåtgärder. Expertbedömningen ska ta hänsyn till att alla allmänt acceptabla risker tillsammans inte får överskrida en tidigare fastställd andel av den sammanlagda risken". En allmänt acceptabel risk identifieras samtidigt med övriga risker. Som enda åtgärd ska den dokumenteras i risklistan. För en allmänt acceptabel risk finns därför inte heller behov av bevakning eller liknande.

6.4. Förslag till åtgärder

Om riskanalysen gett resultatet att en risk inte är acceptabel, ska det undersökas vilka åtgärder som kan vidtas för att minska den. När en åtgärd föreslås, ska den dokumenteras.

Bland åtgärder som kan vara aktuella bör nämnas:

• ändring av föreskrifter och rutiner,
• ombyggnationer,
• utbildning.

När en åtgärd införts, ska riskerna återigen värderas och kontrolleras för acceptans. Denna cykel ska upprepas tills man minst kommit ned till en acceptabel nivå. Kan man inte komma dit, ska den föreslagna ändringen inte komma till stånd. Den kvarstående risken, restrisken, ska dokumenteras-

6.5. När säkerhetskraven är uppfyllda

Riskbedömningen för en ändring betraktas som avslutad när

• Alla identifierade riskkällor och tillhörande risker är värderade.
• Det är bekräftat att de vidtagna åtgärderna är tillräckliga och att de inte givit upphov till nya risker som inte kontrolleras.
• Det finns inte några ytterligare säkerhetsrelaterade riskkällor som måste beaktas.
• Det har visats att det system som bedömts uppfyller säkerhetskraven. Alla beslutade åtgärder ska ha vidtagits.

6.6. Riskbedömningsrapport

Dokumentationen ska innehålla

• Hur riskhanteringsarbetet har organiserats
• Vilka experter som utsetts för att genomföra riskbedömningen
• Vilka principer för riskacceptans som använts
• Resultat från de olika faserna i riskbedömningen
• En förteckning över alla erforderliga säkerhetskrav som måste uppfyllas för att risken ska hållas på en acceptabel nivå.
• Dokumentationen ska vara utförd på ett sådant sätt att ett externt organ kan kontrollera att riskhanteringsprocessen har tillämpats korrekt.

För uppföljningsändamål ska rapporten även delges säkerhetsansvarig.

7. ÅTGÄRDER EFTER RISKANALYS

7.1. Verkställande

Med ledning av riskbedömningsrapporten fastställes specifikationerna för ändringen. Specifikationerna ska godkännas av avdelningschefen innan ändringsarbetet får påbörjas. De som deltar i ändringsarbetet ska ha kännedom om riskanalysen och dess resultat.

7.2. Uppföljning

När ändringen är genomförd, ska säkerhetsansvarig följa upp att ändringsarbetet skett enligt kraven från riskanalysen.

8. GEMENSAMMA RISKER

Samråd ska ske med andra aktörer vars verksamhet anknyter till eller har påverkan på MBV:s säkerhetsarbete. Exempel på sådana aktörer:

• Trafikföretag som trafikerar samma spår som MBV.
• Underhållsenheter som kan vara berörda.
• Infrastrukturföretag vars spår MBV trafikerar.
• Övriga föreningar och samarbetsorganisationer inom veterantågssektorn.

9. DOKUMENTATION

Riskhanteringsprocessen ska dokumenteras. Specifikt ska riskidentifiering, riskbedömning och påvisande av att systemet uppfyller identifierade säkerhetskrav dokumenteras och motiveras.

Det ska finnas ett förteckning över riskbedömningar som administreras av säkerhetsansvarig.

---

Malmbanans Vänner, Arcusvägen 95, 975 94 LULEÅ. Tel 0920-250016. E-post sakerhet@nbjvm.se.

 Fil 0743 datum 2025-03-10