MBVF 0132 ÖVERVAKNING AV SÄKERHETSSTYRNINGSSYSTEMENT

Version:	2.1	Datum:
Giltighet fr o m:	2024-10-31	T o m:	Tills vidare
Godkänd av:	MBV styrelse /Arnold Vonkavaara	Referens:	Sty 24:12 (§ 24-161)
Revalideringsdatum:		Referens:
Ersätter:	MBVF 0132 ver 2.0	Daterad:	2023-03-30
Ansvarig utgivare:	Tc Rolf Nord
Sakredaktör:	Sa Jan Långström

INNEHÅLL

---

1. ALLMÄNT

1.1. Vad övervakning innebär

Med övervakning menas åtgärder som införts av järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare eller enheter som ansvarar för underhåll för att kontrollera att deras styrningssystem tillämpas på rätt sätt och är effektiva. Övervakningen ska omfatta alla aspekter av säkerhetssystemet, såväl trafik som infrastruktur och underhåll, både till utförande och organisation. Det är dock tillåtet att prioritera delar olika. Internrevision är noga taget en del av övervakningen, men då den sker vid diskreta tidpunkter och i övrigt skiljer sig från övrig övervakning som sker kontinuerligt, behandlas den i en särskild föreskrift MBVF 0119.

1.2. Styrande dokument

• Förordning (EU) 1078/2012 av den 16 november 2012 om en gemensam säkerhetsmetod för övervakning
• Förordning (EU) 2018/762 med ändringar enligt förordning (EU) 2020/782, om gemensamma säkerhetsmetoder för krav på säkerhetsstyrningssystem, särskilt bilaga I punkt 6.1 och bilaga II punkt 6.2
• Förordning (EU) 2019/779 med ändringar enligt förordning (EU) 2020/780, om certifiering av enheter som ansvarar för underhåll, särskilt bilaga II del I punkt 3
• TSFS 2024:2 Transportstyrelsens föreskrifter om olycks- och säkerhetsrapportering för järnväg.
• Transportstyrelsens blankett TSJ 7053 för årlig olycks- och säkerhetsrapportering

1.3. Vägledande dokument

• Guide for the application of the Commission Regulation (EU) N°1078/2012 on the CSM for monitoring (ERA-GUI-05-2012-SAF)

1.4. Närliggande dokument

• MBVF 0118 Avvikelsehantering
• MBVF 0119 Systemrevision
• MBVF 0126 Riskhantering
• MBVF 0129 Säkerhetsmål

2. INDIKATORER

2.1. Definition

En indikator är ett mått, som om det är väl valt, representerar hur väl en process tilfredsställer säkerhetskraven. En indikator kan vara kvalitativ eller kvantitativ, varvid det senare är önskvärt om än inte alltid möjligt. I övervakningsplanen ska definieras ett antal indikatorer.

Indikatorer ska väljas med omsorg. Somliga indikatorer beskriver resultatet av driften (t ex hur effektiv var säkerhetsregeln i att förhindra viss avvikelse), andra kan varna innan en oacceptabel nivå nås (trender). Indikatorer ska vara associerade med säkerhetsmål och bör vara det med specifika gränsvärden.

Vid val av indikator ska denna definieras och ges ett mätetal.

2.2. Obligatoriska indikatorer

Dessa är de som ska anges i den årliga säkerhetsrapporten till tillsynsmyndigheten enligt TSFS 2024:2. Dessa är emellertid ofta av föga nytta, t ex hjul- och axelbrott som ytterst sällan inträffar vid begränsad trafik och därför inte kan användas för övervakning.

2.3. Egna indikatorer

Följande indikatorer ska fortlöpande användas:

Indikator	Definition	Anm
OSPA A/D	Obehörig stoppsignalpassage kategori A och D enligt Trafikverkets definition.	1
ATC-brist	Körning på ATC-utrustad sträcka med felaktig ATC-utrustning eller avsaknad av denna.
Personolycka	Personolycka som inbegriper rullande materiel i rörelse, med undantag av självmord och självmordsförsök.	2
Urspåring GKJ	Urspåringar vid växling på sidospåret Gammelstad-Karlsvik	3
Kollision	Sammanstötning av spårfordon som orsakat eller kunnat orsaka olycka	4

Anmärkningar:

1. Kategori B och C är inte relevanta då de inte kan påverkas av MBV.
2. Självmordsincidenter har MBV mycket liten möjlighet att påverka.
3. Urspårning på huvudspår uppskattas vara så sällsynt att get inte ger en meningsfull indikator.
4. En sammanstötning som orsakas av ett fordon som oavsiktligt kommit i rörelse ska alltid räknas kollision, medan en avsiktlig sammanstötning (t ex vid hopkoppling av fordon är en kollision endast om den orsakat eller kunnat orsaka olycka (t ex passagerare inne i en vagn faller),

Händelser som påverkar dessa indikatorer ska alltid registreras som avvikelser (se MBVF 0118 och analyseras i avvikelsesystemet.

2.4. Övriga indikatorer

Med ledning av data från avvikelsesystemet där automatisk övervakning sker, kan vissa processer åsättas indikatorer, som dock ej, då processerna kan variera, bör definieras i en föreskrift. Som exempel kan nämnas:

• Hälsointyg förnyas regelbundet.
• Arbetstid för vidmakthållande av kompetens.
• Kontroll av föreskrifters ålder.

2.5. Prioritering av indikatorer

Då det inte är rimligt att övervaka precis allting lika mycket, tillåter styrande föreskrift (1078/2012 (EU)) att övervakningen koncentreras till prioriterade områden. Indikatorer nämnda i avsnitt 2,2 och 2.3 ovan ska alltid vara prioriterade. Frågan om prioritering av avvikelser enligt avsnitt 2.4 för avgöras av styrelsen.

Urvalet och kvaliteten på indikatorerna ska behandlas i linje med den successiva förbättringen och revisionen av säkerhetsstyrningssystemet.

2.6. Övervakning av säkerhetsmål

Säkerhetsmålen beskrivs i MBVF 0129 som värden på ett antal indikatorer. Dessa kan studeras i avvikelsesystemet (MBVF 0118).

3. STRATEGI

Strategin ska peka på hur man använder resurserna för övervakning på ett ur säkerhetssynpunkt bästa sätt, viklet bl a innebär att varningar om missförhållanden ska komma tidigast möjligt. Strategin ska också innehålla möjligheter att modifieras allt efter som erfarenhet vinnes.

Strategin bör inkludera hur man väljer

• säkerhetsmål
• indikatorer
• verktyg för datainsamling
• principer för att analysera data

Strategin dokumenteras i bilaga 1 till MBVH 00132.

4. ÖVERVAKNINGSPLAN

En övervakningsplan ska uppstå som konsekvens av att strategi och prioritering fastslagits och bör bl a beskriva

• hur data samlas in
• hur och med vem data analyseras
• säkerhetsmöten med personal på olika nivåer

5. INSAMLING OCH ANALYS

5.1. Insamling

Vid insamlingen av data, ska vikt läggas vid tillförlitligheten t ex att data missas eller dupliceras.

Vid utformingen av föreskrifter och rutiner behöver vikt läggas vid behovet av datainsamling för övervakningen.

Viss data insamling kan göras automatiskt. Därvid får denna typ av övervakning både generera påminnelser om t ex att en revisionsfrist hotar att bli överskriden och generera en avvikelse när den blivit det. Avvikelsen utgör då indikator.

För att kontrollera att rutiner och föreskrifter följs ska slumpvisa kontroller göras.

5.2. Analys

Analysen kan ske på flera nivåer. Beroende på strategin och övervakningsplanen kan analyser ske så väl på låg nivå (exvis trafikledning) som högre (säkerhetsansvarig). Möjligheten att låta utomstående expert göra en analys bör beaktas.

Analysen kan ge som resultat att säkerheten är tillfredsställande eller inte. I det senare fallet ska en handlingsplan tas fram för att återställa säkerheten till en acceptabel nivå.

6. HANDLINGSPLANER

En handlingsplan ska leda

• förbättring av efterlevnaden av korrekta procedurer
• förbättring av otillräckliga procedurer
• identifiering och implementering av nya procedurer för styrning av risker.

Vidare ska planen inkludera information om

• mål och förväntade resultat
• korrektiva och/eller preventiva åtgärder
• den person som är ansvarig för handlingsplanens utförande
• datum då åtgärderna ska vara genomförda
• den person som ska utvärdera handlingsplanens effektivitet
• utredning om hur handlingsplanen påverkar övervakningens strategi, prioriteringar och planer.

Genomförande ska ske på ett sådant sätt att det klart framgår ifall och i vilket avseenden den inte kunnat genomföras.

7. UTVÄRDERING AV HANDLINGSPLANERNAS ÅTGÄRDER

Verifikation ska ske av att

• handlingsplanen är korrekt implementerad och har slutförts inom föreskriven tid
• det förväntade resultatet åstadkommits
• huruvida förutsättningarna i handlingsplanen fortfarande är aktuella
• huruvida ytterligare åtgärder för att minska riskerna är nödvändiga.

8. DOKUMENTATION

För att säkerställa att övervakningsprocessen har tillämpats på ett korrekt sätt, ska den dokumenteras. Speciellt ska dokumentationen innehålla

• beskrivning av den organisation och dess bemanning som utför övervakningsprocessen.
• resultaten av aktiviterna, särskilt de tagna besluten.
• i fall av lista på åtgärder som erfordras i de fall handlingsplanen inte kunnat genomföras.

9. STYRELSENS GENOMGÅNG

9.1. Fortlöpande redovisning

Säkerhetsansvarig ska fortlöpande månadsvis informera styrelsen om pågående säkerhetsarbete och dess resultat. Redovisningen ska ske på närmaste styrelsemöte, till vilket säkerhetsansvarig ska kallas.

Redovisningen ska dokumenteras i styrelseprotokoll eller bilaga till detta.

9.2. Årsvis redovisning

En gång per år, lämpligen under årets fjärde kvartal, ska styrelsen ägna ett möte åt en övergripande redovisning av verksamheten ur säkerhetssynunkt. Till detta ska som föredragande trafikchef, maskinchef, banchef och säkerhetsansvarig kallas. I redovisningen ska minst följande punkter ingå:

Trafik (föredragande trafikchefen):

• Omfattningen av egen trafik, dels trafik på egen eller Luleå kommuns infrastruktur, dels trafik på övrig infrastruktur
• Omfattningen av trafik av andra järnvägsföretag på infrastruktur som MBV förvaltar.

Underhåll (föredragande maskinchefen):

• Omfattning av förebyggande underhåll och besiktningar.
• Omfattning av avhjälpande underhåll.
• Restaurerings- och liknande projekt.

Bana (föredragande banchefen):

• Resultat av senast genomförda säkerhetsbesiktningar samt eventuellt genomförda åtgärder eller behov av åtgärder.
• Genomfört spårunderhåll samt behov av kommande underhåll.

Säkerhet (föredragande säkerhetsansvarig):

• Utfallet av säkerhetsmålen (jfr MBVF 0129), indikatorer samt resultat av övervakningen.
• Värdering och beslut om säkerhetsmål och indikatorer ska behållas eller justeras.
• Värdering av säkerhetspolicy (jfr MBVF 0109) och beslut om den ska kvarstå eller justeras.
• Inträffade olyckor och tillbud samt hur dessa hanterats och vilka eventuella åtgärder som vidtagits med anledning av * händelserna.
• Redovisning av inkomna avvikelserapporter och förbättringsförslag samt aktiviteter vidtagna med anledning av dessa.
• Under året genomförda riskanalyser och resultatet av dessa.
• Förändringar som skett under året i externa regelverk som påverkar verksamheten och MBV:s interna dokument.
• Beslut om intern revision (jfr MBVF 0119), samt resultat och uppföljning av tidigare års genomförda revisioner.
• Beslut om handlingsplaner för åtgärdande av brister, samt avrapportering av tidigare beslutade handlingsplaner och värdering av om åtgärderna fått förväntat resultat.

Resultatet av redovisningen ska dokumenteras på samma sätt som ordinarie styrelsemöte, dvs i protokoll eller bilagor till detta.

10. RAPPORTERING TILL DEN NATIONELLA SÄKERHETSMYNDIGHETEN

En årlig säkerhetsrapport ska insändas till Transportstyrelsen senast den 31 mars varje år och innehålla de uppgifter som anges i TSFS 2024:2. Rapportering ska ske på blankett TSJ 7053 eller på det sätt som Transportstyrelsen i stället kan föreskriva.

Trafikchefen ansvarar för att denna rapport insändes och ska fortlöpande hålla sig orienterad om

• Avvikelser avseende olyckor och tillbud
• Övriga avvikelser av den karaktär att rapportens innehåll påverkas.
• Hur riskhantering används i verksamheten
• Vilka säkerhetsmål som är uppsatta och i vilken mån de uppnås
• Resultatet av utförda systemrevisioner

Denna rapportering ska ske i samarbete med maskinchef, banchef, säkerhetsansvarig och ekonomifunktionen.

---

Malmbanans Vänner, Arcusvägen 95, 975 94 LULEÅ. Tel 0920-250016.

 Fil 1174 datum 2025-03-15