MBVF 0105 HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND
| Version: |
3.1 |
Referens: |
|
| Giltighet fr o m: |
2025-06-26 |
T o m: |
Tills vidare |
| Godkänd av: |
Styrelsen / Arnold Vonkavaara |
Referens: |
Sty 25:09 (§ 25-85) |
| Revalideringsdatum: |
|
Referens: |
|
| Ersätter: |
MBVF 0105 ver 3.0 |
Daterad: |
2022-07-14 |
| Ansvarig utgivare: |
Tc Rolf Nord |
| Sakredaktör: |
Sa Jan Långström |
Till denna föreskrift är knuten handboken MBVH 00105
Hälsoundersökning och hälsotillstånd.
INNEHÅLL
1. ALLMÄNT
1.1. Föreskriftens syfte
Den avser att reglera hälsofrågor och hur de hälsointyg som krävs för tjänstgöring i
säkerhetspåverkande funktioner hanteras. I MBVF 0131
är angivet vilka dessa funktioner är, men vissa av dem behandlas ytterligare här, då
riskbedömning och styrande dokument är beroende av vilken funktion som avses.
Det förtjänar att påpekas att enbart regler inte är helt tillfyllest, utan att all berörd
personal har tagit till sig värdet av en god säkerhetskultur så att hälsofrågor kan skötas
på ett rationellt, öppet och förtroligt sätt. Då kan hälsofrågornas säkerhetsrisker minimeras.
Med avdelningschef menas i denna föreskrift trafikchef, maskinchef eller banchef.
1.2. Indelning efter risk
En väsentlig del för att minska risken för olyckor vid järnvägsdrift är att de personer som
är satta till att sköta den har ett tillräckligt gott hälsotillstånd. Beroende på förekomsten
av barriärer mot felgrepp som orsakar olyckor, kan man göra indelningen för olika funktioner:
- Hög säkerhetsrisk: en ensam person där dennes ansvar för trafiksäkerheten inte är fullt
uppbackad av tekniska inrättningar.
- Normal säkerhetsrisk: en persons ansvar för trafiksäkerheten backas upp genom grupparbete
eller övervakning av annan kunning person eller tekniska inrättningar så att en tillräcklig
säkerhetsnivå kan uppnås.
För dessa grupper kan olika kriterier för diskvalificering anges, både absoluta och relativa.
1.3. Indelning efter regelverk
Två olika regelverk finns för personal med inverkan på säkerheten:
- Lokförare. Regleras av EU:s lokförardirektiv och nationella lagar m m
- Övrig personal: Regleras av EU, Teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende
delsystemet Drift och trafikledning
1.4. Gruppindelning för hälsointyg
För god översikt i denna föreskrift är det lämpligt med en gruppindelning:
- Grupp X förarpersonal
- Förare av tåg och växling på huvudspår, tillsyningsman för spärrfärd.
- Grupp Y hög säkerhetsrisk utom förarpersonal
- Personal som medföljer tåg, ombordansvarig
- Personal som utför uppgiften att klargöra tåg.
- Personal som utför uppgiften att ge avgångssignal och körtillstånd för tågrörelser.
- Grupp Z normal säkerhetsrisk
- Övrig personal med uppgifter som är säkerhetspåverkande.
1.5. Styrande dokument
Grupp X förarpersonal
- Direktiv 2007/59/EG om behörighetsprövning
av lokförare som framför lok och tåg på järnvägssystemet i gemenskapen
- Lag (SFS 2011:725) om behörighet för lokförare
- Förordning (SFS 2011:728) om behörighet för lokförare
- Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. för lokförare.
Grupp Y hög säkerhetsrisk utom förarpersonal
- Förordning (EU) 2023/1693 om ändring av
genomförandeförordning (EU) 2019/773 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet
avseende delsystemet Drift och trafikledning
- Förordning (EU) 2018/762 med ändringar enligt
förordning (EU) 2020/782, om gemensamma säkerhetsmetoder för krav på säkerhetsstyrningssystem
- Förordning (EU) 2019/779 med ändringar enligt
förordning (EU) 2020/780, om certifiering av enheter som ansvarar för underhåll
Grupp Z normal säkerhetsrisk
Samma som för grupp Y.
1.6. Vägledande dokument
- UIMC Railway medical guidelines Guidelines for medical fitness of railway personnel in
safety critical functions, October 2019. ISBN 978-2-7461-2941-2
- TSFS 2019:112 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning och
hälsotillstånd för personal med säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom nationella järnvägssystem,
med ändringar enligt TSFS 2024:32.
2. ANSVAR FÖR HÄLSOUNDERSÖKNINGAR
Det åligger avdelningscheferna att för personal tillhörande respektive avdelning
- tillse att hälsoundersökningar utförs inom stadgade tidsgränser.
- när personal uppnått behörighet för utvidgat tjänstgöringsområde, bedöma huruvida det
krävs förnyad hälsoundersökning
- vid anlitande av extern personal, träffa avtal om tillgång till dess hälsostatus
Säkerhetsansvarig har därvid den övergripande och samordnande funktionen.
3. INDIVIDUELLT ANSVAR
Envar med behörighet i funktion med säkerhetspåverkan är skyldig att utan dröjsmål anmäla
till avdelningschef eller säkerhetsansvarig:
- Om han eller hon blivit medveten om eller misstänker att egen eller annan personals
hälsotillstånd har förändrats så att kraven inte uppfylls.
- Om vid intag av mediciner det inte går att förvissa sig om att intaget inte utgör en
säkerhetsrisk.
4. ALKOHOL OCH DROGER
4.1. Policy
Påverkan av alkohol vid tjänstgöring är helt förbjudet. Detta gäller även den som under
ett arrangemang endast är i beredskap. Bruk av droger är inte tillåtet för personal i säkerhetstjänst oavsett tjänstgöring eller inte. Vid misstanke om att någon brukar droger eller tjänstgör påverkad av alkohol skall denne avstängas från all form av trafiksäkerhetstjänst.
Så snart någon tagits ur tjänst av denna anledning ska en närmare utredning göras och
ligga till grund för beslut om återinsättning. Trafikchefen eller den styrelsen utser ansvarar
för denna utredning.
Information om alkohol- och drogpolicyn ska ges vid repetitionsutbildning, se
MBVF 0320.
4.2. Kontroll av att alkohol- och drogpolicyn följs
Trafikchefen och säkerhetsansvarig äger rätt att utan förvarning ordna kontroll.
Vid sådant tillfälle ska protokoll föras och omedelbart beslutas om polisanmälan ska göras.
Den som motsätter sig kontroll ska omedelbart tas ur tjänst.
Straffgränsen 0,2 o/oo i blod eller 0,1 mg/liter utandningsluft för alkohol skall tillämpas
(enligt SFS 2019:352, Kap 9, § 2) vid provtagning.
5. TIDPUNKTER FÖR HÄLSOUNDERSÖKNING
För tidpunkter för grupp X svara den ordinarie arbetsgivaren. För grupp Y och Z gäller
- vart femte år till och med dagen före 41-årsdagen,
- vart tredje år från och med 41-årsdagen till och med 62-årsdagen, och
- varje år efter 62-årsdagen.
Transportstyrelsens blanketter TSJ 7015 Hälsodeklarartion och TSJ 7020 Läkarutlåtande ska användas.
6. MEDICINSKA KRAV FÖR HÄLSOINTYG
6.1. Krav för grupp X, förarpersonal
Kraven anges av det järnvägsföretag som sökanden primärt är anställd i och undersökningen ska
utföras av läkare som detta företag bestämmer. Kraven ska överensstämma med det regelverk som
styr företages säkerhetssystem.
6.2. Krav för grupp Y, funktioner med hög säkerhetsrisk (utom förare)
De krav som personal i grupp Y som måste uppfylla och de villkor som den undersökande
läkaren har att tillämpa, är de som förtecknas bilagan till detta dokument, avsnitt 10 nedan. De innefattar de
medicinska kraven i (EU) 2019/773.
Undersökningen ska utföras av läkare med särskilt tillstånd från Transportstyrelsen.
6.3. Krav för grupp Z, funktioner med normal säkerhetsrisk
Kraven är desamma som för grupp Y ovan.
Undersökningen ska utföras av läkare med särskilt tillstånd från Transportstyrelsen, alternativt
av läkare som uppfyller villkoren i MBVF 0302 och godkänts
av kompetensnämnden.
6.4. Undantag
Undantag från de medicinska kraven kan finnas i grupp X, men detta ska hanteras inom ramen för
lokförarens tjänstgöring hos ordinarie arbetsgivare,
I TSD Drift medges inte några undantag ifrån de medicinska kraven. Det innebär att det inte
kan finnas några undantag för grupp Y och Z.
7. FRÅNVARO
I TSFS 2011:61 (14 §) och TSFS 2019:112 (11 §) finns en 30-dagars-regel om frånvaro. Med tanke
på den intermittenta drift som trafiken vid MBV innebär, kan regeln knappast tillämpas i
befintligt skick. I stället ska all personal vara vaksam på upprepade sena inställelser eller
enstaka frånvaro och rapportera sådant uppförande till vederbörande avdelningschef som beslutar
om tagande ur tjänst.
För personal i grupp X ska trafikchefen kontrollera att 30-dagars-regeln inte varit tillämplig
omedelbart innan tjänstgöring påbörjas för MBV.
8. OLYCKOR OCH TILLBUD
Personal som varit inblandad i tillbud eller olycka och anses ha påverkats av händelsen på
sådant sätt att fortsatt tjänstgöring är olämplig tages ur tjänst. Sådan personal ska erbjudas
kamratstöd så snart möjlighet till detta finns. Om misstanke finns om alkohol- eller drogpåverkan
vid olycka ska provtagning ske genom polisens försorg.
För personal som tagits ur tjänst enligt detta stycke ska en bedömning av läkare göras av
lämpligheten av fortsatt trafiksäkerhetstjänst. Även ska utbildningsbehovet beaktas och behandlas
som ett ärende i kompetensnämnden som har att besluta om återinsätting i tjänst.
9. HANTERING AV HÄLSOINTYG
9.1. Hälsointyg för förare av tåg
Kontroll av giltighet för intyg som utfärdats via annat trafikföretag, ska ske av kompetensnämnden.
Intyget ska godtas om
- giltighetstiden inte överskridits
- kraven för intyg är tillräckliga för tjänstgöring även vid MBV
- föraren inte i samband med MBV:s anlitande har tagits ur tjänst för inblandning i olycka/tillbud
eller haft frånvaro på det sätt som 14 § i TSFS 2011:61 anger.
Intyget ska godtas även för övriga grupper enligt avsnitt 1.4 ovan om intyget inte innebär några
restriktionen för tjänstgöring i dessa grupper.
9.2. Registrering
Då behörigheten i ett antal funktioner (se MBVF 0131
eller MBVF 0303) förutsätter ett giltigt hälsointyg,
ska ett sådant registreras i kompetenshanteringssystemet. Följande data ska anges:
- Datum för utfärdande
- Sista giltighetsdatum
- Enligt vilket regelverk som hälsointyget är utfärdat
- Om relevant, vilka kategorier intyget gäller
- Krav på hjälpmedel eller restriktioner
Uppgift om hälsointyget ska registreras i vederbörandes personakt (se
MBVF 0301) vid MBV. Innehavaren av hälsointyget ska medge
att dessa uppgifter får registreras. Medicinska uppgifter får inte registeras. Innehavaren ska
kunna ta del av sina uppgifter. Övriga befattningshavare ska, endast i dem mån så behövs av
säkerhetsrelaterade skäl, få ta del av dessa uppgifter och, vid dataregistrering, endast efter
särskild autentisering.
Uppgifterna får övervakas automatiskt (se MBVF 0132)
så att t ex förvarning ges i tid innan ett sista giltighetsdatum nås.
10. BILAGA: HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND (F D TSFS 2019:112 i dess lydelse 2024-12-31)
Denna bilaga består av den text från Transportstyrelsens föreskrift som innefattar krav,
anvisningar och allmänna råd för hälsointyg för järnvägspersonal. Den omfattning som anges
i 2 § är inte tillämplig utan ersätts av omfattningen i avsnitt 6 ovan.
INNEHÅLL
Tillämpningsområden och definitioner
Grundläggande krav för samtliga hälsotillstånd
Allmän trafiksäkerhetsrisk
Den individuella trafiksäkerhetsrisken
Hälsoundersökning
Närmare bestämmelser om vissa sjukdomstillstånd
Hjärt- och kärlsjukdomar
Diabetes
Sömn- och vakenhetsstörningar
Alkohol och andra droger
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Epilepsi och andra neurologiska tillstånd
Demens och andra kognitiva störningar
Psykiska sjukdomar och störningar
Rörelseorganens funktioner
Hörsel
Syn
Tillämpningsområden och definitioner
1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om hälsoundersökning och hälsotillstånd för att bedöma fysisk och psykisk lämplighet för personer som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter inom järnvägen.
Säkerhetskritiska arbetsuppgifter är de arbetsuppgifter som är av betydelse för säkerheten enligt 2 kap. 4 § järnvägslagen (2004:519).
2 § Dessa föreskrifter gäller inte för personal som utför de säkerhetskritiska arbetsuppgifter som är förknippade med att medfölja ett tåg och omfattas av kommissionens förordning (EU) 2015/995 av den 8 juni 2015 om ändring av beslut 2012/757/EU om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Drift och trafikledning” i järnvägssystemet i Europeiska unionen.
3 § Den som även omfattas av lagen (2011:725) om behörighet för lokförare och som genomgår hälsokontroller enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. för lokförare, behöver inte genomgå motsvarande undersökningar enligt dessa föreskrifter. Detta gäller under förutsättning att personens hälsotillstånd är oförändrat sedan senaste hälsoundersökningen.
Den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter som inte innebär att framföra fordon och som genomgår hälsokontroller enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:113) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten inom tunnelbana och spårväg, behöver inte genomgå motsvarande undersökningar enligt dessa föreskrifter. Detta gäller under förutsättning att personens hälsotillstånd är oförändrat sedan den senaste hälsoundersökningen.
Grundläggande krav för samtliga hälsotillstånd
4 § En person som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte
- ha sjukdomar eller tillstånd med konsekvenser som innebär en trafiksäkerhetsrisk, eller
- använda läkemedel eller andra medel med konsekvenser som innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Allmän trafiksäkerhetsrisk
5 § Med konsekvenser som innebär en trafiksäkerhetsrisk avses i dessa föreskrifter
- påverkan på medvetandet,
- nedsatt uppmärksamhet eller koncentration,
- plötslig förlust av funktionsförmågan,
- nedsatt balans eller koordination, eller
- betydande begränsningar av rörligheten.
Den individuella trafiksäkerhetsrisken
6 § Konsekvenser som innebär en trafiksäkerhetsrisk ska bedömas i det individuella fallet.
Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras om
- en läkare bedömer att hälsotillståndet eller följderna av bruket av läkemedel eller andra medel inte innebär en trafiksäkerhetsrisk, och
- något annat inte anges i 15–54 §§.
7 § Om läkaren bedömer att en person har flera sjukdomar eller tillstånd som tillsammans vid en sammantagen bedömning innebär en trafiksäkerhetsrisk, får personen inte utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Detta gäller även om sjukdomarna eller tillstånden var för sig inte utgör hinder för att utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter enligt dessa föreskrifter.
Hälsoundersökning
8 § Hälsoundersökningar och bedömningar ska utföras av en legitimerad läkare. Läkaren ska ta hänsyn till vilken typ av säkerhetskritiska arbetsuppgifter som personen utför och vilka säkerhetskritiska funktioner som uppgifterna innefattar.
De säkerhetskritiska arbetsuppgifterna innehåller funktioner som innebär att
- framföra fordon,
- leda eller övervaka spårtrafik,
- bedöma trafiksäkerheten hos fordon eller spåranläggningar, eller
- i övrigt bedriva trafik och arbete på spår enligt verksamhetsutövarens säkerhetsstyrningssystem.
Allmänna råd: Exempel på yrkesroller som innehåller funktioner enligt 8 § andra
stycket 2 är tågklarerare, tågledare och huvudtillsyningsman.Exempel på yrkesroller som innehåller funktioner enligt 8 § andra stycket 3 är besiktningsman och signalsäkerhetskontrollant. Exempel på yrkesroller som innehåller funktioner enligt 8 § andra stycket 4 är tågbefälhavare, trafikbiträde, tillsyningsman vid spärrfärd, växling eller arbete på spår samt tillsyningsman med A-, E-, L- eller S-skydd.
9 § De hälsoundersökningar som genomförs i enlighet med dessa föreskrifter ska minst omfatta
- en allmän medicinsk undersökning,
- undersökning av syn, hörsel och färgseende,
- urin- eller blodprover för uteslutande av diabetes,
- urin- eller blodprover för upptäckt av andra tillstånd som indikerats vid den kliniska undersökningen, och
- personens självskattning av aktuella alkohol- och drogvanor.
10 § En person som direkt eller indirekt har varit inblandad i en olycka eller ett tillbud får inte utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter om han eller hon kan ha drabbats psykiskt eller fysiskt på ett sådant sätt att det har en negativ inverkan på trafiksäkerheten. I sådant fall ska personen bedömas av läkare utifrån kraven i dessa föreskrifter innan han eller hon får fortsätta sin tjänstgöring.
11 § En person som har haft en sammanhängande sjukskrivningsperiod i mer än 30 dagar eller upprepade kortare sjukskrivningsperioder ska före fortsatt tjänstgöring bedömas av läkare utifrån kraven i dessa föreskrifter. Detsamma gäller vid annan sammanhängande frånvaro i mer än 30 dagar, eller upprepad korttidsfrånvaro, som verksamhetsutövaren bedömer har orsakats av personens hälsotillstånd.
12 § När någon övergår från en säkerhetskritisk arbetsuppgift till en annan, ska verksamhetsutövaren bedöma om personen behöver genomgå en ny hälsoundersökning.
13 § En person som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter ska genomgå en hälsoundersökning
- vart femte år till och med dagen före 41-årsdagen,
- vart tredje år från och med 41-årsdagen till och med 62-årsdagen, och
- varje år efter 62-årsdagen.
Hälsoundersökningen kan i det individuella fallet göras oftare om det krävs för att säkerställa att sjukdomen eller tillståndet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk.
14 § Vid museal verksamhet på en spåranläggning som är avskild från det allmänna spårnätet får varannan hälsoundersökning ersättas av en hälsodeklaration från personen. Om deklarationen visar att hälsotillståndet har ändrats sedan den senaste hälsoundersökningen, ska en läkare bedöma vilken betydelse det har.
Närmare bestämmelser om vissa sjukdomstillstånd
Hjärt- och kärlsjukdomar
15 § För en person som behandlas för hjärt- och kärlsjukdom med en ICD gäller följande:
- Han eller hon får inte utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § andra stycket 1 eller 2.
- Han eller hon får utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § andra stycket 3 eller 4 under förutsättning att läkare bedömt att behandlingen inte innebär en trafiksäkerhetsrisk.
En person med annan behandling för hjärt- och kärlsjukdom får inte utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter om behandlingen innebär en trafiksäkerhetsrisk.
16 § En person som har genomgått en hjärttransplantation får inte utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § andra stycket 1 eller 2.
17 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § andra stycket 3 eller 4 får utföras av den som har genomgått en hjärttransplantation under förutsättning att
- en läkare har bedömt att konsekvenserna av hjärttransplantationen inte innebär en trafiksäkerhetsrisk,
- tillståndet är väl behandlat, och
- tillståndet minst en gång om året följs upp av en läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Hur lång tid som behöver gå innan arbetsuppgifterna får återupptas efter en hjärttransplantation ska bedömas i det individuella fallet. I sin bedömning av om tillståndet är väl behandlat ska läkaren ta hänsyn till om det funnits allvarliga komplikationer efter operationen.
18 § En person som har bradyarytmier med AV-block II – Mobitz typ 2, AV-block III eller alternerande skänkelblock får inte utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § andra stycket 1 eller 2.
19 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § andra stycket 3 eller 4 får utföras av den som har bradyarytmier med AV-block II – Mobitz typ 2, AV-block III eller alternerande skänkelblock. Detta gäller under förutsättning att
- en läkare har bedömt att konsekvenserna av sjukdomen inte innebär en trafiksäkerhetsrisk,
- sjukdomen är väl behandlad, och
- sjukdomen minst en gång om året följs upp av en läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
20 § Den som har andra hjärt- och kärlsjukdomar eller tillstånd än de som avses i 15–19 §§ får utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter under förutsättning att
- en läkare har bedömt att konsekvenserna av sjukdomen eller tillståndetinte innebär en trafiksäkerhetsrisk,
- sjukdomen eller tillståndet är väl behandlat,
- eventuella riskfaktorer är under kontroll,
- prognosen för sjukdomen eller tillståndet i övrigt bedöms vara god, och
- sjukdomen eller tillståndet minst en gång om året följs upp av en läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Allmänna råd: Exempel på andra hjärt- och kärlsjukdomar eller tillstånd är kranskärlsjukdomar som yttrar sig i kärlkramp eller hjärtinfarkt, rytmrubbningar som kan medföra en akut medvetandesänkning, hjärtsvikt, kardiomyopatier, hjärtklaffssjukdomar, tillstånd efter kranskärlsingrepp, tillstånd efter kranskärlsoperation samt tillstånd efter hjärtklaffsoperation.
21 § En person med förhöjt blodtryck får utföra säkerhetskritiska arbets-
uppgifter under förutsättning att
1. en läkare har bedömt att konsekvenserna av det förhöjda blodtrycket inte innebär en trafiksäkerhetsrisk,
2. blodtrycket är väl behandlat, och
3. blodtrycket minst en gång om året följs upp av en läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Diabetes
22 § En person med diabetes som behandlas med läkemedel som ger ökad risk för hypoglykemi, det vill säga insulin eller viss oral medicinering, får inte utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § andra stycket 1 eller 2.
23 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § andra stycket 3 eller 4 får utföras av den som har diabetes som behandlas med läkemedel som ger ökad risk för hypoglykemi, det vill säga insulin eller viss oral medicinering. Detta gäller under förutsättning att
- en läkare har bedömt att konsekvenserna av behandlingen inte innebär en trafiksäkerhetsrisk,
- sjukdomen är väl behandlad,
- en läkare har bedömt att diabetessjukdomen är under godtagbar kontroll vad gäller risken för hypoglykemi,
- personen kontrollerar blodsockret innan arbetspasset påbörjas,
- personen har god förmåga att känna varningstecken på hypoglykemi,
- personen har förmåga att vidta åtgärder vid hypoglykemi, och
- sjukdomen minst en gång om året följs upp av en läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
24 § En person med diabetes som behandlas på annat sätt än vad som avses i 22 och 23 §§ får utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter under förutsättning att
- en läkare har bedömt att konsekvenserna av behandlingen eller sjukdomen inte innebär en trafiksäkerhetsrisk,
- sjukdomen är väl behandlad, och
- sjukdomen minst en gång om året följs upp av en läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
25 § Vid läkarens bedömning av om personen kan utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter trots diabetes ska komplikationer från kärlsystemet till följd av diabetessjukdomen särskilt uppmärksammas, liksom makrovaskulära komplikationer med risk för hjärt- och kärlsjukdom.
Allmänna råd
Exempel på komplikationer från kärlsystemet är retinopati eller neuropati med motoriska och sensoriska bortfallssymptom eller kognitiv påverkan. Ögonbottenundersökning bör göras regelbundet i de intervaller som en ögonläkare bedömer i det individuella fallet.
Sömn- och vakenhetsstörningar
26 § En person med narkolepsi får inte utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § andra stycket 1 eller 2.
27 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § andra stycket 3 eller 4 får utföras av den som har narkolepsi under förutsättning att
- en läkare har bedömt att konsekvenserna av narkolepsin inte innebär en trafiksäkerhetsrisk,
- sjukdomen är väl behandlad,
- trötthet som inskränker säkerheten inte förekommer under tjänstgöring, och
- sjukdomen minst en gång om året följs upp av en läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
28 § En person med sömn- och vakenhetsstörning av lindrig grad eller annan sjukdom med sömnstörning som inte avses i 26 och 27 §§ får utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter. Detta gäller under förutsättning att en läkare har bedömt att konsekvenserna av sjukdomen eller störningen inte innebär en trafiksäkerhetsrisk och att
- trötthet som inskränker säkerheten inte förekommer under tjänstgöring, behandling sker med CPAP/APAP eller bettskena och sjukdomen regelbundet genom sömnregistrering eller annan behandlingskontroll följs upp av en läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk, eller
- AHI inte överstiger 14 och dagtrötthet inte förekommer.
Alkohol och andra droger
29 § En person som brukar narkotika eller medel med liknande effekter får inte utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter.
30 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får inte utföras av någon som är påverkad av alkohol, narkotika eller andra medel med liknande effekter.
31 § Den som har ett substansbrukssyndrom orsakat av alkohol, narkotika eller andra medel med liknande effekter får inte utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter förrän varaktig helnykterhet har verifierats och en läkare bedömer att prognosen för fortsatt nykterhet är god.
Varaktig nykterhet vid milt substansbrukssyndrom ska avse minst sex månaders verifierad helnykterhet. Varaktig nykterhet vid måttligt till svårt substansbrukssyndrom ska avse minst ett års verifierad helnykterhet. Dessutom ska alltid minst ett års helnykterhet verifieras om
- personen har ertappats påverkad inför eller under tjänstgöring, eller
- tidigare behandlingsinsatser har misslyckats.
Allmänna råd: Vid bedömning av om personen uppfyller kriterierna för ett substansbrukssyndrom bör läkaren utgå från det kriteriebaserade systemet för diagnosklassificering DSM-5.
32 § Efter återgång i tjänst när varaktig helnykterhet har verifierats, ska fortsatt varaktig nykterhet verifieras.
Personen ska följas under en period som bedöms lämplig av läkare i det individuella fallet, dock minst 36 månader. För att verifiera varaktig nykterhet ska vedertagna metoder och tester användas som kan påvisa alkohol, narkotika eller andra medel med liknande effekter.
Allmänna råd: Exempel på vedertagna metoder och tester för bruk av alkohol är PEth och CDT.
33 § En person som använder läkemedel som kan påverka reaktionsförmågan och vakenheten får utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter under förutsättning att läkemedlet
- tas enligt läkarordination, och
- inte har sådana effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
34 § En person med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning får utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter under förutsättning att
- en läkare har bedömt att konsekvenserna av funktionsnedsättningen inte innebär en trafiksäkerhetsrisk,
- eventuella läkemedel tas enligt läkarordination och inte har sådana effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk, och
- funktionsnedsättningen minst en gång om året följs upp av en läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Vid bedömning av om funktionsnedsättningen innebär en trafiksäkerhetsrisk ska läkaren ta hänsyn till störning av impulskontroll, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och omdöme, förmåga att följa regler, förmåga till social interaktion samt tvångsmässig fixering.
Allmänna råd: Med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avses till exempel ADHD, autismspektrumstillstånd, Tourettes syndrom eller andra likartade tillstånd.
Epilepsi och andra neurologiska tillstånd
35 § En person som har haft ett epileptiskt anfall under de senaste fem åren får inte utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter.
36 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § andra stycket 1 eller 2 får inte utföras av en person som har fått diagnosen epilepsi om han eller hon under de senaste tio åren har
- haft ett epileptiskt anfall, eller
- behandlats med läkemedel mot sjukdomen.
37 § En person med sjukdom i nervsystemet får utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter under förutsättning att
- en läkare har bedömt att det inte förekommer några neurologiska eller kognitiva symptom som innebär en trafiksäkerhetsrisk,
- eventuella läkemedel tas enligt läkarordination och inte har sådanaeffekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk,
- prognosen för sjukdomen bedöms vara god, och
- sjukdomen minst en gång om året följs upp av en läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Vid bedömning av om sjukdomen innebär en trafiksäkerhetsrisk ska läkaren ta hänsyn till tillståndets kliniska form och utveckling samt behandlingsresultat.
Läkaren ska ta särskild hänsyn till synfältsdefekter, nedsättning av kognitiva funktioner och motoriska eller sensoriska symptom som påverkar balans, koordination eller psykomotorisk hastighet.
Allmänna råd: Exempel på sjukdomar i nervsystemet är multipel skleros och Parkinsons sjukdom.
Demens och andra kognitiva störningar
38 § En person med demens eller andra allvarliga kognitiva störningar får inte utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter.
39 § Den som har kognitiva störningar som inte är allvarliga får utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter under förutsättning att en läkare har bedömt att konsekvenserna inte innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Vid bedömningen ska läkaren ta särskild hänsyn till nedsättning av uppmärksamhet, omdöme och förmåga att ta in och bearbeta synintryck samt nedsättning av mental flexibilitet, minne, exekutiva funktioner och psykomotoriskt tempo.
Apraxi och neglekt ska särskilt uppmärksammas. Dessutom ska hänsyn tas till känslomässig labilitet och ökad uttröttbarhet.
Psykiska sjukdomar och störningar
40 § En person med allvarlig grad av psykisk sjukdom eller störning får inte utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter.
Med allvarlig grad av psykisk sjukdom eller störning avses schizofrena och andra tillstånd med psykos, affektiva syndrom med hypomani och mani samt andra psykiska sjukdomar och störningar med liknande symptom.
41 § Den som har lindrig grad av psykisk sjukdom eller störning får utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter under förutsättning att
- en läkare har bedömt att sjukdomen eller störningen inte innebär en trafiksäkerhetsrisk,
- personen har god sjukdomsinsikt,
- eventuella läkemedel tas enligt läkarordination och inte medför sådana effekter som innebär en trafiksäkerhetsrisk,
- prognosen för sjukdomen bedöms vara god, och
- sjukdomen minst en gång om året följs upp av en läkare som konstaterar att det inte finns någon trafiksäkerhetsrisk.
Rörelseorganens funktioner
42 § En person med nedsatt balans, nedsatt koordination eller begränsningar av rörligheten får utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter under förutsättning att en läkare har bedömt att konsekvenserna av tillståndet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk.
Hörsel
43 § En person som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter ska ha en hörselfunktion som är så god att han eller hon utan svårigheter uppfattar all trafiksäkerhetsmässigt viktig information i den aktuella arbetsmiljön. Detta gäller även om hörselskydd med dämpande egenskaper används.
Allmänna råd: Riktvärden vid tonaudiometri för personer som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § andra stycket 1, 2 eller 4 är att hörseltrösklarna inte överstiger 40 dB vid frekvenserna 500 och 1 000 Hz samt 45 dB vid frekvensen 2 000 Hz.
44 § Om tillräcklig hörsel endast uppnås med hörapparat ska den användas under tjänstgöringen. Dessutom ska ett praktiskt hörselprov i den aktuella arbetsmiljön visa att personen utan svårigheter uppfattar all information av betydelse för trafiksäkerheten.
Syn
45 § En person som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter ska ha en synfunktion som är så god att han eller hon utan svårigheter kan uppfatta all information som är av betydelse för trafiksäkerheten. Ögonsjukdomar som kan innebära en trafiksäkerhetsrisk får inte förekomma.
46 § För den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § andra stycket 1 ska synskärpan med eller utan korrektion binokulärt uppgå till 1,0 där värdet ska vara minst 0,5 i det sämre ögat.
Om synskärpan endast uppnås med korrektionsglas får korrektionsvärdena inte överstiga +5D (översynthet) eller –8D (närsynthet) i den mest brytande meridianen. Läkaren kan godkänna andra korrektionsvärden i det individuella fallet. Utlåtande krävs då från en ögonläkare som intygar att korrektionsglasen inte medför trafikfarliga effekter, till exempel prismatiska synfältsdefekter.
Kontaktlinser är tillåtna oavsett korrektionsvärden under förutsättning att de kan användas under ett helt arbetspass.
47 § För en person som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § andra stycket 2 eller 4 ska synskärpan med eller utan korrektion binokulärt uppgå till 0,8 där värdet ska vara minst 0,3 i det sämre ögat.
Om synskärpan endast uppnås med korrektionsglas får korrektionsvärdena inte överstiga +5D (översynthet) eller –8D (närsynthet) i den mest brytande meridianen. Läkaren kan godkänna andra korrektionsvärden i det individuella fallet. Utlåtande krävs då från en ögonläkare som intygar att korrektionsglasen inte medför trafikfarliga effekter, till exempel prismatiska synfältsdefekter.
Kontaktlinser är tillåtna oavsett korrektionsvärden under förutsättning att de kan användas under ett helt arbetspass.
48 § För den som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § andra stycket 3 ska synskärpan med eller utan korrektion binokulärt uppgå till 0,5. Om syn helt saknas i ett öga ska synskärpan i det fungerande ögat uppgå till minst 0,6.
Om synskärpan endast uppnås med korrektionsglas får korrektionsvärdena inte överstiga +5D (översynthet) eller –8D (närsynthet) i den mest brytande meridianen. Läkaren kan godkänna andra korrektionsvärden i det individuella fallet. Utlåtande krävs då från en ögonläkare som intygar att korrektionsglasen inte medför trafikfarliga effekter, till exempel prismatiska synfältsdefekter.
Kontaktlinser är tillåtna oavsett korrektionsvärden under förutsättning att de kan användas under ett helt arbetspass.
49 § En person som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter ska ha normalt synfält på båda ögonen.
För en person som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter med funktioner enligt 8 § andra stycket 3 eller för den som utför en arbetsuppgift enligt 8 § andra stycket 4 ombord på tåg, kan en synfältsdefekt i ett öga tillåtas under förutsättning att den helt kan kompenseras av det andra ögat och att den inte påverkar den aktuella arbetsuppgiften.
50 § En person som utför säkerhetskritiska arbetsuppgifter ska ha ett normalt mörkerseende.
51 § Säkerhetskritiska arbetsuppgifter får utföras av en person som har dubbelseende under förutsättning att
- en läkare har bedömt att tillståndet inte innebär en trafiksäkerhetsrisk,
- dubbelseendet har funnits så länge att personen har tillräcklig adaption och kompensationserfarenhet, och
- dubbelseendet inte påverkar den aktuella arbetsuppgiften.
52 § En person med defekt färgseende får utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter om de inte innehåller moment där färger har betydelse för säkerheten.
53 § Den som har linsimplantat eller som har genomgått keratomi eller keratektomi får utföra säkerhetskritiska arbetsuppgifter om kontroller genomförs i den omfattning som den behandlande läkaren finner lämplig.
11. TILLÄGG: MEDICINSKA TERMER
Detta tillägg är upprättat av MBV och förekommer inte i TSFS 2019:112.
- AHI = Apné-Hypopné-Index = ett mått på frekvensen av andningsuppehåll under sömn.
- Apraxi = Förlust av förmågan att utföra tidigare lärda sysslor och rörelser.
- AV-block = Atrioventrikulärt block = Större eller mindre störning av elektrisk överledningsförmåga från hjärtats förmak till kamrarna.
- AV-block II – Mobitz typ 2 = vissa förmaksimpulser blockeras men inte alla. Kan övergå i AV-block III
- AV-block III = Totalt AV-block, förmaken kan inte styra kamrarna. Inte bra.
- Bradyarytmi = Rytmstörningar hos hjärtat innebärande låg slagfrekvens
- CDT = Carbohydrate Deficient Transferrin = ett ämne i blodet som ökar vid riskbeteende för alkoholkonsumtion.
- CPAP/APAP = Utrustning som upprätthåller ett ökat lufttryck i andningsvägarna.
- DSM-5 = Diagnoskriterier och statistik gällande psykiska sjukdomar, åkommor och syndrom (version 5).
- Hypoglykemi = Låg blodsockerhalt, kan leda till medvetandestörningar
- ICD = Implantable Cardioverter Defibrillator = Inopererad apparat som kan starta om hjärtat hos patienter som har en ökad risk att drabbas av livshotande hjärtrytmstörningar.
- Keratomi = snitt som görs i hornhinnan, ofta för att korrigera brytningsfel.
- Keratektomi = Borttagning av hela eller del av hornhinnan. Nödvändigt för hornhinnetransplantation.
- Narkolepsi = Sjukdom som innebär att hjärnan inte kan styra över vakenhet och sömn.
- Neglekt = Sjuklig omedvetenhet om ett funktionsbortfall
- Neuropati = Allmän term för nervskador, kan bl a orsakas av diabetes.
- Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning = Sammanfattande benämning på bl a ADHD, autismspektrumstillstånd och Tourettes
syndrom; kan även innefatta demenstillstånd.
- Kardiomyopati = Hjärtmuskelsjukdom, kan leda till hjärtsvikt.
- PEth = Fosfatidyletanol, ett ämne som förekommer i blodet vid upprepade alkoholintag.
- Retinopati = sjukdom hos ögats näthinna.
- Skänkelblock = Blockering av överledningen av förmaksimpulsern till endera kammaren.
Malmbanans Vänner, Arcusvägen 95, 975 94 LULEÅ. Tel 0920-250016. E-post sakerhet@nbjvm.se.
Fil 1319 datum 2025-06-26